Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Sörmlandsleden Bredsjön – Härbärgssjön

Trots att det ljusnar redan vid fyratiden sover vi ganska länge i vindskyddet vid sjön. Strax efter klockan sju är det frukost med gröt och kaffe. Ingen från de andra sällskapen som övernattade i tält visar sig medan vi packar ihop våra ryggsäckar, men strax innan vi ger oss iväg vid halv nio dyker en av dem upp, nyvaken. Bra förutsättningar för sovmorgon här, tydligen 🙂

Frukost!

Vi hälsar godmorgon och vandrar sen iväg på andra halvan av etapp 16 mot Harsjöhult. Leden följer Bredsjön i knappt en kilometer innan den viker av in i skogen, och efter ytterligare en kilometer får vi kontakt med nästa sjö – Älskaren.

Givetvis måste skylten fotas! 🙂

Här vid skylten finns en eldplats, och en stock att sitta på. Marken lutar lite och är ganska stenig, så det kan nog vara lite knepigt att hitta en tältplats.

Vi fortsätter på spänger genom skvattramen och hjortronbladen, och bara några hundra meter senare når vi en liten bergknalle bland växtligheten där det finns ett riktigt fikabord. Definitivt ingen tältplats dock.

Ytterligare en kilometer tar oss till kallkällan strax före vid etappslutet vid Harsjöhult. Källan är full av friskt vatten men omringad av mygg så jag fyller vattensäcken snabbt och bär den med mig ut i solen där vi filtrerar vattnet i mindre myggiga omgivningar.

Behöver man filtrera? Kanske inte, men vi tar det hyfsat säkra före det osäkra eftersom vattenfilter är lätt och enkelt att bära med sig.

Påfyllning av vatten pågår.

Nu vandrar vi in på etapp 17, en fin etapp som tar oss ut i vildmarken. Leden går på hällmarker, genom gles tallskog och blåbärsris, och på många och långa spänger.

En bit av totalt 600 m spänger på etappen.

Efter drygt två kilometer når vi rastplatsen vid Trullsjön. Här finns en nästan sprillans nytt fikabord och en spång ut bland skvattram och buskar till en enkel badbrygga. Det blir inget bad här, men det blir förmiddagskaffe!

Fikapaus vid fikabord.

Även här finns en eldstad, och även här är marken aningens väl stenig för optimalt tältande (beroende på tältstorlek, så klart).

När vi är färdigfikade vandrar vi vidare på fler spänger bland hjortronblad (och enstaka bär!) och stigar bland blåbär och lingon.

Hjortron!

Efter tre kilometer på kuperad men välskött och lättvandrad skogsstig når vi Finnsjöns östra hörn och följer sjökanten i ungefär en kilometer till fram till etappslutet vid Finnsjön.

Finnsjöns rastplats.

Udden är plan och stor som ett balsalsgolv och det finns massor av potentiella tältplatser och ett välskött vindskydd med eldplats och fikabord bredvid. Här finns också torrdass och möjlighet att lämna sopor. Top notch!

Här blir det ett bad före lunch för att tvätta bort svett och mög. Ingen simtur dock då det är riktigt långgrunt. Rena och (hyfsat) väldoftande njuter vi av vår frystorkade lunch i lugn och ro vid vindskyddet. Det är en riktigt härlig sommardag och behagligt här i skuggan bland de höga tallarna.

Sittbad 🙂

Det är lite lockande att stanna kvar här, men klockan är bara halv två då vi har lunchat klart och vi har ”bara” gått i knappt tio kilometer på den lättvandrade leden. Vi fortsätter vidare in på etapp 18 och de 5,5 km som är kvar till nästa vindskydd vid Härbärgssjön.

Men här är leden inte alls lika lättgången. Den går nästan uteslutande genom produktionsskog – vilket inte alls behöver vara fel – men underhållet av leden är kraftigt eftersatt och den är rejält övervuxen. På nyare hyggen har axelhögt gräs och hallonbuskar invaderat, på hyggen med några år på nacken får vi slå oss fram genom sly och smågranar som brett ut sig, och på flera ställen får vi klättra över eller gå runt fallna träd som verkar ha legat ganska länge utan ansats till röjning.

Var är leden..?

Efter att ha tagit oss igenom slyn på ett ställe träffar vi på ett schweizisk par som är uppflugna på en stor sten och spanar ut över hygget.”Boars”, säger de och pekar. Och det är faktiskt ett par vildsvin med ungar som skuttar iväg över hygget bara något tiotal meter bort. Jag är väldigt glad att vi inte mötte dem mitt i buskaget!

Bänk med fin utsikt.

Fyra kilometer senare når vi Axsjön, där det finns ett fikabord på en klippavsats vid sjön där det är alldeles för varmt att sitta i den gassande solen, och en bänk på höjden ovanför där det är alldeles lagom skuggigt och skönt. Dags för eftermiddagskaffe!

Strax därefter går vi in på den enda delen av etappen som inte är produktionsskog – naturreservatet Putbergen med ”Sörmlands äldsta gammelskog där drygt 300-åriga tallar inger respekt med sin långa historia, sina platta vida kronor och grova pansarbark”. Och myror, tusentals myror som bygger stackar och kryllar omkring.

Myrspång.

Sedan korsar vi en grusväg, passerar ett torrdass och 300 meter senare når vi Härbärgssjön.

Torrdass 750 m före vindskyddet vid Härbärgssjön.

Nu har vi bara några hundra meter kvar till vindskyddet, men först måste vi utforska en liten udde. En sned och fallfärdig spång leder genom en vassdunge ut till udden, och där finns faktiskt en ganska fin plats att elda på och kanske möjligen kunna tälta. Men flera av träden omkring är döda och torra, och det finns kanske risk för att de faller vid blåst, så ingen plats att rekommendera.

Nej.

Istället går vi till vindskyddet som vi kommer att ha helt för oss själva hela kvällen. Vi har vandrat i åtta timmar och 16 kilometer och är helt nöjda med att slå läger här. Det finns ingen brygga och det är ganska stenigt vid sjön närmast vindskyddet, så det blir en vildmarksdusch istället för att tvätta av sig och byta till torra kläder inför kvällsmaten.

Det blir ännu en lång, skön sommarkväll där vi njuter av tystnaden och att bara vara. Det finns dock ett litet orosmoln – vi börjar få ont om vatten. Vi fyllde på allt vi hade vid källan i Harsjöhult för 12 km sen, men det har varit en lång, varm dag, det har druckits mycket och nästa källa som finns markerad på kartan är vid Ånhammar ungefär 6 km bort.

Det är ingen riktig ko på isen, vi är ju precis bredvid en brunvattenssjö och vi har både filter och möjligheter att koka vattnet så det är ofarligt att dricka, men humus-smaken kommer vi inte att få bort och det är inte särskilt gott. Så vi gör en lätt ransonering och hoppas att vattnet ska räcka.

Waiting for the night to fall…

Och när det blir mörkt (mörk-ish) kryper vi ner i sovsäckarna och sover gott.

/Anna, 21 juli 2024


<< Härbärgsjön – Västersjön
Del av etapp 18 & etapp 19, totalt 17 km

Skottvångs gruva – Bredsjön >>
Del av etapp 16, totalt 7 km

Om vår tur

Vi går 16 km längs Sörmlandsledens etapp 16 (del av), etapp 17 och etapp 18 (del av).

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén