Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Sandskallen – Alsvik

Vi är vid gott mod efter gårdagens fina cykel- och vandringstur mellan Ekstakusten och Kvarnåkershamn. Utvilade (nåja) efter en tältnatt vid havet i stjärnklart lågsäsongslugn. Mätta efter en go-frukost med havsutsikt. Vi är helt klart redo att ta oss an dagens cykel-/vandringstur!

Vi kör ner till fiskeläget vid Alsvik (?), lyfter av cyklarna och trampar iväg längs de spikraka, kalkvita grusvägarna mellan fälten i Hablingbo. Knappt fem kilometer senare passerar vi Petes museigård. Både muséet och caféet är såklart stängt så här års, men vi hoppas på en ny fin säsong med rejäl gofika 2025!

Tom parkering vid museigården.

Vi fortsätter vidare norrut. Grusvägen har övergått i vad Lantmäteriet kallar ”småväg, enkel standard” och sen blir det ”traktorväg” som trots namnet är lättcyklad och lättframkomlig.

Stängda grindar passeras och stängs noggrant efter oss.

Vid en äng upphör vägen, men enligt kartan ska det finnas en ”småväg, enkel standard” på andra sidan.

Cykellyft över sedan tidigare havererat stängsel.

Kartan har nog några år på nacken, för ”småväg, enkel standard” lyser med sin frånvaro och vi skumpar istället fram på en antydan till stig genom högt gräs och mindre buskage. Den som cyklar barbent får räkna med rivsår, och det är ett under att ingen av oss får punktering. Mot slutet tappar jag styrfart och får leda cykeln den sista biten ut till en annan ”småväg, enkel standard” – både på kartan och i verkligheten!

Nerförslut mot kusten.

Strax därefter når vi Kvarnåkershamn och cyklar söderut längs kusten så långt man kan komma, dvs till udden med det lustiga namnet ”Sandskallen”. Här finns ett ensamt hus där vi lånar en bänk i lä för att avnjuta vår medhavda lunch – mackor inköpta på Ica i Havdhem.

Lunchpaus.

Vi hade tänkt att vi skulle sätta cyklarna och vandra härifrån, men för att underlätta logistiken cyklar vi faktiskt en bit till när vi lunchat klar – tillbaka norrut en bit men så fort vi kan svänger vi söderut och följer en ”traktorväg” söderut längs Petesviken. Hjulspåren är djupa och ojämna, kalkleran är torr och hård och det gäller att hålla balansen. Kedjan på min cykel hoppar av, men det är ju ett enkelt åtgärdat problem och vi är strax på väg igen.

Även här stänger vi noggrant alla grindar vi behöver öppna för att komma fram.

Tre kilometer senare – efter totalt 12 km cykling idag – når vi en färist strax väster om Petes museigård. Här parkerar vi cyklarna i skuggan av ett träd, hivar upp ryggsäckarna på ryggen och börjar vår vandring.

Cykelparkeringsplats.

Gräset är gult, ängarna är torra, och lammen tittar lojt på oss när vi vandrar förbi.

Tre kilometer in på vår vandring hittar vi ett bra ställe för en paus, i lä vid ett gammalt värn. Solen skiner men vindarna biter lite, och det är skönt att få lite lä då man sitter stilla.

Paus!

Vi fortsätter sen längs kusten. Det är torrt och inga problem att gå på gräset eller stenstranden, men karakteristiska spår i landskapet avslöjar att det kan vara ganska blött här vissa tider på året.

Uttorkad sankmark.

Det har inte varit många stängsel längs vår tur idag, och de som funnits har vi lätt kunnat passera via grindar, färister, eller ett rejält kliv, men nu stöter vi på ett taggtrådsstängsel som måste passeras medelst klättring.

Stängselpassage.

Gräset på andra sidan är något grönare, men också rejält högt, tjockt, vildvuxet och generellt inte lockande att traska igenom, så här väljer vi att gå längs åkervägen. Enligt kartan slutar den en bit innan Alsvik, vår slutstation, men jag räknar övermodigt med att vi ska kunna ta oss fram även den sista biten.

Vägs ände. Husen i Alsvik syns till vänster.

Men tji fick jag… Den sista biten av vägen är framkomlig bara för att en traktor nyligen kört här och röjt buskar och plattat till gräs. Mellan oss och havet är det tjockt med högt, gräs och grönska. Framför oss är det ett par åkrar och ett rejält dike kantat av höga buskar.

”Framkomlighet” är en funktion av hur mycket energi man orkar lägga på att ta sig fram, och just nu har luften gått ur mig lite. Istället för att slåss med växtlighet och diken gör vi en kringgående manöver och följer åkerkanten inåt land via en traktorväg ut till grusvägen mot Alsvik och vår bil.

Lite purken över att vi inte kunde gå hyfsat kustnära den sista halva kilometern. Funderar om man kanske skulle tagit sig ut till stranden lite tidigare, om det nu går ok att gå där. Eller om man skulle påbörjat den kringgående manövern lite tidigare. Får testas nästa gång 🙂

Just nu är jag mest nöjd över att vi lagt till ännu en sträcka på vår vandra Gotland runt-karta.

/Anna, 8 september 2024

Om vår tur

Vi cyklar 12 km och vandrar 7 km på vår tur mellan Alsvik och Sandskallen.

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén