Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Burgbackar – Bläse kalkbrott

Entré Fleringe i den planerade nationalparken vid Bästeträsk tar emot oss med en härligt prunkande sommaräng – prästkrage, malva, cikoria, gulmåra och gullkrage lyser upp i det höga gräset och det är sådär härligt somrigt vykorts-vackert.

Vi vandrar iväg på den grusade, tillgängliga stigen till våtmarken. Utsiktsplattformen är klar nu – en riktigt fin sådan med räcke och bänkar. Ängsullens vita fluff vajar högt i vinden, medan orkidéer som kärrknipprot och rosa ängsnycklar hukar bland tuvorna.

Vi fortsätter längs den rödmarkerade Burgbackarslingan genom tallskogen.

När slingan svänger vänster efter några hundra meter fortsätter vi istället rakt fram längs den gamla körvägen.

Naturen förändras – den täta ungskogen av tall ersätts av öppnare våtmarker. Mittsträngens grässtrån och blommor är många och höga men det är lätt att gå i körvägens hjulspår.

Även här är det gott om orkidéer i våtmarkerna. Strösslade bland tuvorna ser vi rosa salesprot, vita nattvioler och rosa brudsporrar.

Salepsrot.
Brudsporre.

Efter 1,5 km vandring når vi ett stängsel, som vi lätt passerar via den nya grinden. Men vi är fortfarande kvar i den planerade nationalparken som täcker en bra bit av Fleringe.

Tuvor av solgul krissla lyser på de grå, steniga markerna.

Det kan nog vara väldigt blött här stora delar av året, men idag är det torrt. En lång, torr vår och förra veckans värmebölja har gjort sitt. Spåren av gårdagens skurar är så gott som borta.

Vi passerar öster om sjön Kölningsträsk – en samfällighetstomt som inte ingår i nationalparken. Jag undrar vad samfälligheten är till för.

Sjöns vatten glittrar turkosgrått och vi försöker ta oss dit, men det är omringat av blöta ag-marker och efter några försök ger vi upp.

Istället når vi en mycket liten och högst tillfällig vattenspegel – en kvardröjande pöl från gårdagens regn.

Fortsätter man på vägen norrut når man så småningom sjön Nyrajsu, där det finns några fina platser vid vattnet för fika och kanske bad.

Men vi svänger västerut mot Bläse Kalkbrott. Här lämnar vi faktiskt den planerade nationalparken för en kort stund då området i brottets norra del inte ingår, men då vi följer brottskanten söderut är vi snart tillbaka igen.

Vill man ha en rejäl fikastund med väderskydd, eldplats och schysst bad kan man gå runt brottet. Vi nöjer oss med fika på en gammal bänk med utsikt.

Sen är det dags att leta upp den gamla körväg som ska ta oss tillbaka till Burgbackar. Även här är det gott om tuvor och blommor, men inte så mycket (torra) våtmarker utan mer gräsig skog.

Ett stängsel spärrar vägen! Och sen ett till! De är inte elektrifierade och det går lätt att ta sig över. Helt i onödan, visar det sig – några meters omväg till väster och vi hade kunnat gå runt dem.

Men bra att öva, för vi kommer att stöta på ett stängsel i slutet av turen som vi kommer att vara tvungna klättra över…

Vi passerar några mindre blötare områden, och där har den lövklädda växtligheten tagit fart. Vägen är fortfarande passerbar med en mindre ansträngning, men det börjar bli trångt.

Vi når Burgbackar – de strandvallar som bildades av Littorinahavet för 7500 år sedan. Klapperstenen som legat vid högsta strandlinjen har slipats rund av vågornas arbete, medan den som legat ovanför är karg och kantig.

För trehundrafemtio år sedan drabbades området av en stor skogsbrand. Strandvallarna blottlades då all växtlighet brändes bort, och fortfarande är det få träd som lyckats få fäste på den karga klapperstenen.

Här lämnar vi den gamla körvägen och vandrar norrut på klapperstenen. Det finns ingen stig men det är lätt att ta sig fram.

Sen dyker det upp ett hinder – ett rejält stängsel! Denna gång finns det ingen grind och det går inte att gå runt, så nu måste vi verkligen klättra över. Inga problem, stängslet är stabilt och inte elektrifierat.

Vi följer sen klintkanten en bit tills vi är tillbaka på den röda Burgbackar-slingan som tar oss tillbaka till entré Fleringe. Gillar man orkidéer finns det gott om purpurknipprötter att beundra längs vägen.

Det blev en fin tur i sol och skugga denna härliga juni-dag.

/Anna, 4 juli 2026

Om vår tur

  • Start & slut: Entré Fleringe
  • Längd: 8 km
  • Mer info: Lättvandrad slinga på gammal körväg genom karg barrskog och öppen häll- eller våtmark. Obs att man behöver ta sig över ett stängsel utan grind eller stätta.

Vardagstur - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Lämna en kommentar