Efter lunch ger vi oss ut på en söndags-vardagstur. Väderprognosen säger mulet, blåsigt och med risk för regnskurar hela dagen, men det är runt 20 grader och skönt att vara ute!
Vår tur börjar vid Söderport, och tar oss längs muren till Skansporten, där vi viker av och följer Visborgsgatan söderut.
Vi svänger sen västerut på Sören Norrbysgatan för att komma ut till promenadstigen på klinten.
Vi passerar de tre kvarvarande möllorna på klinten – Lågan, Kärringen och Plågan. Högan brann ner på Lucianatten 1976 och återuppbyggdes aldrig.
Vi korsar Gutevägen, går in i Kokkolokoskogen och kommer fram till den vinglösa Plågan. Fortsätter genom skogsdungen och vidare söderut på stigen i gräset.
Vi korsar Färjeleden med visst besvär, det har nog precis kommit en båt för det är massor av bilar, och kommer in på Södra Hällarnas naturreservat, där vi håller vänster och sen går in på grusstigen i lövskogen.
En snickrad gångbro tar vid där markerna blir betydligt fuktigare (det sägs att det varit en märgelgrav här) och älggräset byts mot pestskråp och dess enorma bladverk.
På sina ställen ser vi sparrisliknande blommor, och debatterar om detta är pestskråpens blomkroppar eller någon form av orkidé.
Efter lövskogen kommer vi ut på en av reservatets parkeringar. Här finns en åretruntöppen (tror jag) toalett, dock ej med rinnande vatten för handtvätt eller vätskepåfyllning. Finns däremot handsprit och ”håll avståndet”-skylt med text på flera olika språk.
Reservatet har fina skyltar och det råder ingen tvekan om var man är på väg att gå in.
Vi väljer dock att smita in vid sidan av stora ingången och följer en av skogsstigarna söderut istället.
Det är inte riktigt lika enormt mycket blommor i skogspartierna som på hällarna, men vi stöter ändå på några fina arter.
Vi lyckas särskilja prästkrage (en blomma per stängel), men vi blir inte kloka på vad som är kamomill och vad som är baldersbrå.
Efter skogspartiet kommer vi ut på gamla Toftavägen, som ingår i reservatet och numera är en långsamt igenväxande promenadväg.
Det blåser friska sydvästliga vindar, men det är varma vindar och det är skönt att gå på vardagstur här.
Spinnmalen har varit i farten även här, och vi ser flera buskar i mer eller mindre inspunnet och uppätet skick. Undrar hur många av larverna som kommer att överleva och utvecklas till fullvuxna spinnmalar? Kanske vi står inför en spinnmalshemsökelse av bibliska mått!
Trafiken på nya Toftavägen brusar konstant i bakgrunden, men då vi svänger västerut mot kusten hör vi det mindre och mindre. Vi följer Kneippbyns norra stängsel, och finner en perfekt placerad bänk för vilo- och snackspaus innan vi tar oss neråt.
Det finns några trappor på särskilt besvärliga ställen, så det är en ganska enkel nedstigning, men den är ordentligt igenväxt på sina ställen.
När man väl kommer ner på nästa klintnivå öppnar det upp sig och vi följer stigen norrut. Vi har fin utsikt mot havet, som idag är grått och upprört.
Vi har en fin utsikt mot Visby, och ser hur båtarna kommer och går.
Vi hade egentligen tänkt gå upp på översta platån igen vid vattenfallet (idag uttorkat), men vi har lä från vinden här nere så vi fortsätter rakt fram.
Stigen är lite mer teknisk (= snubbelrisk) här så vi är försiktiga med hur vi sätter fötterna. Vi har sett ett par skyltar med varning för ras som vi inte minns att vi sett då vi var här sist.
Vi kommer fram till den sista stigningen mot översta platån. Här finns det ett rejält räcke att hålla sig i. Bra, för stigens kalksten blir ganska hal då det regnar.
Vi fortsätter norrut när vi kommit upp, längs med klinten och sen längs med stängslet kring reningsverket. Nu börjar det stänka rejält och blir snart regelrätt regn, men vi är på väg hem så det gör inte så mycket. Det finns en öppning i stängslet där vi går igenom och tar oss ner längs Färjeleden.
Vi korsar Färjelden för att fortsätta norrut på den namnlösa parallella vägen, förbi Lantmännen och ner för trappan till vänster.
Caféet i Langska huset är öppet 12-16 så här års men vi är inte så fikasugna just nu så vi fortsätter vidare på Kopparviksvägen, korsar Gutevägen och följer skyltningen för kryssningsturister in mot stan.
Vi går ner i Palissaderna och följer promenadvägen norrut. Vid Lotsbacken fortsätter vi rakt fram för närmaste vägen hem, men vill man svänger man uppför backen och går tillbaka dit vi startade vid Söderport.
Hela turen tog lite drygt 2 timmar, och trots det något ostabila vädret med en regnskur på slutet var det en go’ tur! 🙂
/Anna, 5 juli 2020
Om vår tur
9 km vandring längs stigar & gator i Visby och ut på Södra Hällarna. Fikabord & grillplatser längs vägen. Sommaröppna caféer.