Denna soliga lördagförmiddag kör vi till Norra Kvills nationalpark i nordvästra delen av Vimmerby kommun. Det finns en bra parkering (med torrdass) några hundra meter söder om parken så vi ställer bilen och går därifrån.
Området är välskött och det pågår arbete med att sätta upp nya bänkar, skyltar och spänger. Parken har två markerade vandringsslingor – en 2,5 km runt Stora Idgölen och en 4 km runt Lilla Idgölen.
Stigen som leder norrut in i parken är stenig och med knöliga rötter så fötter och fotleder får bra motion!
Vi kommer snart fram till Stora Idgölen och vi väljer att gå vidare upp därifrån upp mot Idhöjden.
Idhöjden är 45 meter över Stora Idgölen och det finns rep uppsatta att hålla sig i då man tar sig upp för den branta slänten.
Uppe på Idhöjden – 215 möh – har man fin utsikt över de omgivande skogarna. Mycket skog i Småland är det…
Här på toppen finns en fin bänk så vi passar på att ta en kaffipaus innan vi går vidare bland blocken och tallarna.
Det är en vacker, trolsk miljö i toner av grönt, brunt och grått – inte en enda liten vitsippa eller blåsippa eller tussilago bryter av färgskalan.
Stigen är stenig men lättframkomlig – det märks att den får lite kärlek och omvårdnad regelbundet – men på ett ställe har det faktiskt fallit en gran tvärs över stigen! Måste ha hänt nyligen och kommer säkert att åtgärdas snart.
Vi vandrar vidare i trollskogen och kommer fram till Lilla Idgölen, vars mörka vatten reflekterar himlen ovanför.
Det är också alldeles tyst, inget fågelkvitter eller ugglehoande eller tjäderflaxande hörs och det känns lite overkligt emellanåt.
Längs sjöarna växer det massor av skvattram som sprider sin aromatiska doft från bladen, men inte heller de blommar än.
Vi går vidare norr om Stora Idgölen och kommer fram till ett rejält skogsplockepinn med massor av fallna, förmultnande träd kors och tvärs.
Vi avslutar vår tur med att följa Stora Idgölen runt dess sydvästra strand och går sen tillbaka längs stigen mot parkeringen.
I anslutning till parkeringen finns det fina fikaplatser ute på Näckön, en liten ö i Kvarnkärret som nås via en bred bro, och vi äter vår medhavda lunch där i solskenet och i hyfsat lä för den kalla nordanvinden medan vi planerar eftermiddagens tur – Djursdalarundan.
Vi har passerat två-tre andra mindre sällskap på tur i nationalparken, men vi är ensamma på fikaplatsen trots att det är lördag och fint väder. Men det tackar vi för – lugnet och tystnaden är ju en stor del av upplevelsen utomhus.
/Anna, 24 april 2021
Om vår tur
5 km rundturande i nationalparken.