Jag har sett ett Instagram-inlägg om att Östkustleden ska förlängas söderut, från Närs hamn till Herta. Nyfiken som jag är far vi dit en solig oktobermåndag för att kolla läget, och för att fylla i ännu en bit på vår vandra Gotland runt-karta.
Vi ser ledens orange markeringar då vi kommer åkande vid hamnen i När, och följer dem längs grusvägen till Kapellets fiskeläge. Och hela vägen upp till asfaltsvägen en bit inåt land. Och längs asfaltsvägen. Och när vi svänger ner mot Herta. Där, 400 meter in på grusvägen, tar leden av ner mot havet på en annan grusväg medan vi kör vidare till Herta och parkerar vid fiskeläget.
Jag blir lite bekymrad – är det så svårframkomligt längs strandängarna att man måste dra leden på bilvägarna? Vi får väl se, tänker jag, och håller tummarna för en bilfri, strandnära tur. Inte för att det är särskilt mycket bilar här just idag.
Vi vandrar igenom fiskeläget och fortsätter österut, i lä från vinden bakom stranddynerna.
Ett par hundra meter öster om fiskeläget, vid nerfarten till stranden, dyker de orange markeringarna upp igen, och vi följer dem – nu till fots.
Efter några hundra meter till, när vi närmar oss bebyggelsens ände, visar ledmarkörerna oss in på en klippt stig mellan inhägnade hagar.
Men bara en liten bit senare pekar markören norrut. Sannolikt ansluter den uppe på bilvägen vi körde hit på. Nja, säger vi, och följer istället den (hittills) lättvandrade stigen rakt fram, vidare österut in i hagen. ”Grinden” – spiral-elstängsel som häktas fast – står öppen och det är inga djur ute på bete.
Tittar man på flygbilder över området ser det ut som att det tidvis kan vara blött på några ställen, men det ser också ut som att det är ganska enkelt att ta sig förbi. Idag är det inga problem med framkomligheten.
Vid en talldunge nedanför gårdarna finns ett picknickbord och bänkar. ”Vassigo u sit!” står det på en av bänkarna, så vi tolkar det som att det är fritt fram för alla att pausa en stund här. Uppskattas!
Det finns en körväg på ängen att följa om man vill, men det går lika bra att vandra på gräset. När vi når västra udden vid Pilgårdsviken är det faktiskt lite blött och tuvigt, men vi följer bara körvägen ut på udden, rundar husen och går vidare på strandvallen.
Efter ungefär fyra km vandring är vi framme vid Kapellets fiskeläge och det är dags för lunch. Vi letar upp ett hyfsat vindskyddat bord och plockar fram mattermosarna.
Vi funderar på om vi ska gå tillbaka längs den orangemarkerade leden, bara för att ha gjort det. Det är ju knappt någon trafik alls idag, bara någon enstaka bil har passerat.
Så vi börjar vandra tillbaka längs grusvägen som vi tidigare körde på, men efter knappt en halv km vinkar en grön, gräsig, garanterat bilfri åkerväg alltför inbjudande och vi slår in på den istället.
Men nu stöter vi faktiskt på lite patrull – området längre fram, innanför strandvallen vi gick på tidigare är tuvigt, upptrampat av tunga djur, och det står vatten på flera ställen. Vi får ta oss fram genom balanserat skuttande på tuvorna. Tips är att hålla sig till strandkanten denna sträcka.
Skjulen rundas som tidigare, och sen är det tillbaka i våra egna fotspår hela vägen till Herta. Vi möter en hundvandrare längs vägen som vi stannar och växlar några ord med, men i övrigt är vi ensamma längs vår återfärd.
Vid strandskylten i Herta följer vi ledskyltningen uppåt till kiosken och den stora parkeringsplatsen. Måste vara gott om folk (och bilar) här på sommaren.
Jag är fortfarande lite fundersam till led-dragning på bilvägar, men nöjd med att vi fick en fin tur på de (idag) högst framkomliga strandängarna och fyllt i ännu en bit på vår vandra Gotland runt-karta.
När vi når vår bil vid fiskelägets parkering kastar jag ett öga på strandängarna västerut. De ser besvärligare ut, ett stort område med vass och inte samma fint utbildade strandvallar som österut. Men det får bli ett äventyr en annan dag.
/Anna, 28 oktober 2024
Om vår tur
Vi vandrar 9 km längs strandängarna från Herta till Kapellet och tillbaka. Fikabord vid fiskelägena och ungefär mitt emellan på strandängen. Alternativ: Följ den markerade Östkustleden tillbaka på grus- och asfaltsvägar, turen blir då 10 km.