Vi har övernattat i vindskyddet vid Bästeträsk. Morgonen blir lång och lat med dopp i sjön, gröt och kaffe. Sen tar vi en promenad längs den skyltade Arhagen-slingan.
Stigen tar oss genom öppen barrskog med mjuk mossa och grönt gräs. Vita skogsliljor – även kallade svärdsysslor – växer i skogen. De är inga liljor utan en av Gotlands runt 60 olika orkidé-arter, ovanliga i resten av Sverige men här på norra Gotland blommar de i parti och minut.
På Gotland finns även rödsysslor/röda skogsliljor/rödsysslor och storsysslor/stora skogsliljor, men de växer på andra platser på ön.
En annan blomma som är sällsynt på fastlandet men inte här är tovsippan. De liknar stora, höga vitsippor som lojt vajar i vinden på ängarna och gräsmarkerna längs vår väg.
Partier som kan vara blöta har försetts med stadiga spänger att gå på.
På de öppnare ängarna dominerar andra orkidé-arter, framför allt olika varianter av S:t Pers nycklar. Mörkrosa och ljusrosa och vita färgklickar lyser de i gröngräset.
Den sällsynta orkidén alpnycklar lär finnas här öster om Bästeträsk, men vi hittar inga idag.
På de torra alvarmarkerna lyser gul gotlandssolvända och den torra mossan krasar under våra skor. Mitt på en öppen yta finns ett stort stenblock. Jag kollar i Fornsök efter eventuell historia. Jättekast? Flyttblock? Men nej, inget finns dokumenterat så det bara ett helt vanligt stenblock.
Vi passerade en grind för att komma hit, och sen behöver vi passera en till. Grindarna är inte helt självstängande så se till att de går i lås ordentligt. Vi hörde bräkande lamm i morse, men vi har inte sett till några under vår tur.
Vi har faktiskt inte sett till några större djur, och inga andra människor. Sen vi kom hit i går kväll har det varit tyst och lugnt och riktigt rofyllt. Det är lyx att få njuta av försäsongen så här fridfullt och ostört.
På andra sidan grinden ser vi en annan rolig blomma – kattfot. De rosa kattfötterna är hon-blommor och de vita är han-blommor. Dock inga gullvivor, mandelblom eller blå viol inom synhåll..
Det är ganska ont om fjärilar också, men vi ser en och annan orange-svart variant fladdra förbi. Pärlemorfjäril av något slag, mer än så vågar jag mig inte på att artbestämma dem.
Vi kommer sen ut på den skogsväg som går öster om sjön och tar oss tillbaka till Hagåker där slingan började. Här finns ett fint vindskydd med dubbla eldplatser och fikabord.
Och ett torrdass.
En fin tur en härlig förmiddag i slutet av maj!
/Anna, 31 maj 2026
Om vår tur
- Start & slut: Hagåker, ängen ca 1,5 km söder om den lilla parkeringen vid stenbrottet nordost om Bästeträsk. Gå eller cykla för att komma hit.
- Längd: ca 3 km
- Tid: ca 1 timme, men helt beroende på antalet fotostopp