Norsstad – Nyhamn, 30 km
Jag vaknar vid halv sju och känner mig trots allt ganska utsövd. Vi har ett bra tält, tjocka, bekväma liggunderlag och bra kuddar så utrustningen är det inget fel på och jag sover skönt när jag väl sover – är väl mest ovan att sova i tält 🙂
Vi gör frukost i lugn och ro och packar sen ihop tältet. Det är redan väldigt varmt och vi är aningens bekymrade över vattnet – vi hade 6 liter med oss när vi lämnade Kappelshamn efter lunch igår, och nu idag när vi ger oss iväg efter frukost har vi bara 1,5 liter kvar och det är ganska långt (= typ 13 km) till nästa ställe vi vet vi kan fylla på, och det kräver en detour på några kilometer upp till Ihre gård.
Vi ger oss iväg, fortsätter söderut längs Klintkustleden och lämnar ganska snabbt strandängarna och tar oss in bland träden, där det är skugga och svalare. Det är plant och lättvandrat, och ganska snart är vi framme vid Sigges kurru, där vi sätter oss ett tag och vilar och tar en slurk vatten.
Senare får vi reda på att det lär vara så att det alltid finns färskvatten (av oklar kvalitet dock) i den brunn med betonglock som finns i slänten ner mot havet vid Sigges kurru. Det vet vi inte nu, så vi kollar inte efter.
Vidare söderut! Vi klättrar några etapper högre upp, och efter ytterligare drygt en halvtimme når vi Häftingsklint och tar en drickapaus i skuggan, sittandes på en sten.
Efter Häftingsklint går det neråt igen.
Här vet jag att det finns det en liten bäck som avvattnar myrarna ovanför, och jag tänker jag ska se hur vattnet är i den bäcken. Obefintligt, visar det sig.
Solen stiger högre på himlen och de skugglösa partierna blir fler och fler. Jag har mitt solskyddsparasoll med mig, men än har jag inte behövt använda det.
Efter knappt 2 timmar och 7,5 km från start är vi framme vid Prinsesstrappan som leder ner till Svarthäll och Ire.
Vi tar oss nerför trappan och vidare till parkeringen bredvid Svarthäll, där vi tar en paus och debatterar hur vi ska gå vidare. Ursprungliga planen var att gå till Ihre gård för fika och vattenpåfyllning, men vi har fått reda på att där är stängt för fika, troligen öppet för vattenpåfyllning. Oavsett innebär det 2-3 km extra, som vi inte är jättesugna på i värmen.
Men ibland har man tur! Vi pratar med några trevliga killar från Länsstyrelsen som sätter upp nya informationstavlor för just Klintkustleden, och de bjussar på ett par liter av sitt medhavda vatten – tillräckligt för att vi ska slippa extraturen och kunna fortsätta mot Lickershamn direkt!
Och vatten behövs, leden korsar Ireviken till stor del ute på strandängarna och sanden. Varmt!
Men mitt i Ireviken mynnar ju faktiskt Ire-ån ut, och här får jag äntligen tillfälle att prova min vattenreningsflaska.
Vattnet smakar helt ok, men eftersom vi nu fått lite påfyllning från annat håll använder vi Ireå-vattnet till att koka kaffe då vi käkar lunch i skuggan vid fd restaurang Ihrebaden.
Styrkta av mat, kaffe, choklad och vatten traskar vi vidare längs leden, upp mot Snipan (?) och klinten. Leden går betydligt mer slingrande upp och ner här, och det är mycket rötter att se upp (ner) för.
Vi klagar inte för mycket på rötterna dock, där det finns rötter finns det träd som ger skugga. Men även här finns det passager ute i solen. Leden håller på att rustas upp och utvecklas, bland annat hittar vi en sprillans ny rastplats med grill!
Det är tungt och varmt och svettigt och ibland undrar jag varför jag håller på med det här. Men sen minns jag 🙂
Ledens nedstigning mot Lickershamn är alldeles förfärligt brant, så vi fattar ett exekutivt beslut och tar skogsvägen mot Lickers och en mindre brant nedstigning.
När vi rundar sista kurvan mot Lickershamn ser vi som i en hägring att Brasserie Lickers har öppet! Kalla drycker!
Lickershamn har också en offentlig toalett med rinnande vatten där man kan fylla på sina flaskor. Dock har den bara öppet sommartid, 15 maj-15 september.
Efter en lång, skön paus går vi vidare söderut. Leden passerar Jungfrun, Gotlands högsta rauk, och går sen vidare upp längs klintkanten.
Nästa naturreservat är Törrvesklint. Just själva Törrvesklint är den enda klint vi ser under vår tur som inte är översållad med blåeld, så här skulle man faktiskt kunna slå upp tältet och övernatta. Det är lite för tidigt för det dock, så vi fortsätter vår tur.
Vi passerar Stenkyrkehuk och dess fyr, där vi tar oss ner mot havet.
Det är helt vindstilla och havet ligger som en spegel.
Vi har tänkt övernatta vid Allstädar, men alla hyfsat horisontella ytor i området ligger i Björkume naturreservat, där det är förbjudet att tälta.
Här hittar vi också en märklig buske, helt utan blad och helt inklädd i vad som ser ut som spindelväv och larver. Dr Google upplyser oss om att det inte är spindlar som åstadkommer detta utan spinnmal, en fjäril vars larver äter upp bladen.
Då vi inte får campa här traskar vi vidare söderut, och mitt i Björkume lämnar vi Klintkustleden då den svänger av inåt land men vi ska vidare söderut.
Nu börjar jakten på den Perfekta Tältplatsen. Vi hittar en möjlig plats vid en grillplats vid klintkanten, men det är väldigt varmt där då solen gassar rakt in och vi vill dessutom gärna ha tillgång till vatten för att bada eller åtminstone tvätta av oss, så efter en vilopaus tar vi oss vidare igen.
Vi kommer in i ett nästan meditativt flöde vid vandringen söderut, det är lagom varmt nu i skuggan och benen bara går som av sig självt. Och tur är väl det – klintkanten är hög, skogsmarken täckt med grenar, buskar och annat skogsbråte och de öppna klinterna är täckta av blåeld. Vi hittar en och annan hyfsat horisontell yta som inte är på någons tomt efter Lusklint, men än är det inget nödläge så vi fortsätter.
Vi passerar Nyhamn, och här börjar det finnas en och annan bra yta vid havet. Problemet här är att de är ockuperade av husbilar, så vi fortsätter lite till, där vägen börjar bli så pass dålig att husbilarna inte kan ta sig fram. Och då finner vi faktiskt den Perfekta Tältplatsen!
Skugga från kvälls- och morgonsol, horisontell gräsbevuxen yta, skyddad från vägen/stigen. Vi får rensa bort några kottar och grenar, sen är det tält upp!
Bonus: Det finns en färdig grillplats bredvid, precis till vänster utanför bild i ovanstående foto. Här riggar vi upp gasköket för vår kvällsmat – gryta med mexikanskt ris, bönor, mjukost och tortillabröd och Bounty-choklad till efterrätt.
Givetvis är det bara några meter till havet för bad och tvätt och åskådande av solnedgång.
Även idag lägger vi oss efter solnedgången. Sjal över huvudet, och till skillnad från igår somnar jag nästan direkt och sover gott så gott som hela natten. Vaknar bara för att ta på mig en tröja, och när någon ska gå upp mitt i natten och krångla sig ur tältet, men vaknar inte av det ljudliga svallbruset som enligt uppgift dånar in mitt natten.
Redo för morgondagens äventyr!
/Anna, 25 juni 2020
- Dag 1: Kappelshamn – Norsstad
- Dag 3: Nyhamn – Visby
Om vår tur
30 km vandring längs Klintkustleden. Fikabord, grillplatser, badplatser på flera ställen längs vägen. Under säsong finns rökeri och restaurang i Lickershamn. Sommartid även toalett & vattentag i Lickershamn.