En solig augustidag kör vi till Kantorp för en tur längs kulturslingan i det gamla gruvområdet. Det bröts järnmalm i området redan på 1600-talet, och gruvan i Kantorp startades upp på 1820-talet, enligt bergsbruk.se. 1967 lades gruvdriften ner, och nu är området mestadels raserat och överväxt.
Vid millenieskiftet gjorde skolelever vid Sköldinge skola i samarbete med olika föreningar och myndigheter ett fint arbete med att skapa en promenadstig genom området och sätta upp informationsskyltar om verksamheten.
På 1960-talet togs ett nytt schakt – 415 meter djupt! – upp på denna plats och en ny lave (hissbyggnad ovanför schaktet) byggdes. Laven brann upp 2010 och resterna av den revs sedan, så idag är det knappt ens en grushög kvar. Vi plockar med oss några stenar som vi tror är magnetit – tunga, svarta, lite lite glittrande.
Kulturstigen går vidare i området, markerad med blå prickar och pilar. Info-skyltarna innehåller en bra blandning av bilder, historia och fakta om gruvan och kringliggande verksamheter.
De flesta byggnader verkar ha raserats eller förfallit, men det gamla sintringsverket finns kvar och är numera ett gruvmuseum.
Vi följer sen slingan vidare genom skogen. Lantmäteriets karta anger flera olika schakt i närheten, men vi antar att de är fyllda, avspärrade eller övervuxna nu.
Efter lite drygt en kilometers promenad kommer vi fram till det fd dagbrottet, som numera är vattenfyllt. Det är 80 m djupt och idag är det fullt av sportdykare. De berättar att man kan dyka ner här i brottet, simma in i gruvorterna och upp i vissa av schakten – gäller att man inte är klaustrofobisk då!
Vi vandrar vidare och väljer att ta den långa slingan, så vi fortsätter rakt fram in i skogen.
En bit in ser vi något intressant till höger om stigen, som måste undersökas! Det finns ingen info-skylt, och ingenting på Fornsök så vi undrar vad det är – avspärrat och vattenfyllt?
Vi fortsätter vidare längs slingan, stannar till och läser på varje skylt vi ser.
Vändbrottet visar sig vara ett stång-arrangemang som drev gruvans pumpar och hissar med ångkraft från en ångmaskin.
Vi vänder tillbaka och tar stigen förbi det djupa Boxholmsschaktet, som är ordentligt avspärrat.
Från Boxholmsschaktet går stigen vidare längs en ås i skogen, som tar oss ut på ett avverkat område och vidare genom blåbärsris och gles tallskog.
Vi kommer sen fram till Krutkällaren, förvaringsplatsen för det sprängmedel som behövdes vid gruvdriften, med tjocka väggar av sten och en rejäl järndörr.
Vi vandrar vidare genom skogen, och kommer ut till en grusväg där det uppstår lite förvirring om vart vi ska ta vägen. Som tur är har vi en guide med oss som gått här förut och talar om vilken väg vi ska gå – till höger.
Vi följer sen grusvägen tillbaka till parkeringen. Vi har gått ungefär tre kilometer i varierande terräng, och fått oss en rejäl dos av lokal historia – det är riktigt fascinerande att det bara några tiotal år tidigare fanns en stor gruva här med alla tillhörande verksamheter där många människor arbetade och levde.
/Anna, 21 augusti 2021
Om vår tur
3 km markerad tur genom skog och gamla gruvområden