Vi hade egentligen tänkt äta en sen lunch på Katthammarsviks Rökeri men det är så lång kö där så vi bränner inom Tempo istället och köper några mackor, som vi tar med oss till Östergarnsberget, där vi vet att det finns fikabord med fin utsikt över området.
Men förmiddagens varma, soliga väder är borta och istället rullar en kall, grå dimma in. Vi håller oss ändå till planen, parkerar nedanför berget och följer stigen uppåt.
Vi följer stigen in i naturreservatet i tron att vi ska komma fram till fikaplatsen ganska snabbt.
Ungefär här upphör stigen att vara en stig och vi följer de blåvita markeringarna ut i vildmarken.
Efter lite drygt en och en halv kilometer hittar vi en fikaplats. Utsikt, ja, men den är mest höljd i dimma.
Efter maten tänker vi att vi följer väl slingan runt reservatet, eftersom vi ändå är här. Sagt och gjort, vi följer de blåvita markörerna vidare.
Ganska så snabbt upphör dock de blåvita markörerna, men då dyker det upp gulvita i stället!
Här konsulterar vi kartan och finner att vi kan nog följa naturslingan vidare så kommer vi att komma runt och tillbaka till vår bil. Sagt och gjort!
Sen försvinner de gulvita markeringarna och de blåvita tar över igen.
Stigen leder fram till klintkanten på Östergarnsberget och en – en fin dag – härlig utsikt över nejden. Idag: dimma.
Träden börjar skifta i höstfärger, och asplöven prasslar i den svaga vinden. Sista delen av stigen går längs klintkanten vid ett gammalt kalkbrott.
Sen är vi strax framme vid bilen, och börjar sista etappen på hemfärden efter en härlig semestervecka på Sudret.
/Anna, 25 september 2020.
Läs mer om hela veckans vandringar på Sudret.
Om vår tur
6 km vandring längs gamla kalkbrott, hällmark och skog. Markerade leder (gul-vit & blå-vit markör). Fikabord på några ställen.