Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Åminne – Botvaldevik

Det har regnat rejält några dagar men nu är det uppehåll och det utlovas solsken så vi kör iväg till Åminne för en vardagstur. Åminne ligger vid Gothemsåns mynning så vi tänker att vi också ska reka och se om vi kan ta en paddeltur i ån. (Haha, nej det kan vi inte… Gothemsån är så gott som helt igenvuxen utom de sista 500 metrarna precis innan den rinner ut i havet…)

Bron över Gothemsån till Åminne strand.

Det är dessutom rejält med vattenväxter under ytan och inte särskilt mycket fri volym att kajaka över, så vi lägger ner funderingarna på en kajaktur och ägnar oss åt vår vandring.

Åminne har en fin sandstrand, men idag är det knappt tio grader i vattnet och även om det är ganska varmt i luften är vi inte riktigt badsugna än, så vi svänger höger direkt efter bron och följer stigen söderut.

Spångad stig genom klitterna till stranden.

Vi lämnar snart strandängen bakom oss och kommer ut på klapperstensstranden, som vi ska följa i lite drygt tre kilometer.

Röda stjälkar och rosa blommor – stora tuvor med stinknäva lyser upp den vitgrå kalkstenen.
Här är bergrrunden verkligen urholkad! Strandgruset rasar ner då havet urholkar kalkstenen.
Vi fortsätter på grusvägen som går bredvid stranden.
Här ett område med lysande gula fibblor.

Efter ungefär fyra kilometers vandring lämnar vi klapperstensstranden och kalkhällarna och kommer in på gräsbevuxna marker. Den första delen är markerad som sankmark, men trots det myckna regnandet de senaste dagarna är det torrt att gå här.

Stora, djupa spår efter traktor tyder på att det kan vara riktigt blött här.
Blodtopp (Sanguisorba officinalis). Växer vilt på Gotland, mycket sällsynt i Sverige.
Vattenmynta (Mentha aquatica), tyder också på att det brukar vara blött här. Luktar gott!

Vi går igenom en liten skogsdunge och kommer sen fram till ännu en strandäng, där det betar djur (om man ska tro skylten). Vi är lite skeptiska för stängslet till vänster om grinden är nedplockat och ligger på marken, så eventuella djur har fri passage ut och in.

Vi kikar in, syns inga spår av vare sig djur eller deras spillning så vi går in.
Även här finns det massor av härligt doftande vattenmynta, inte så konstigt då det finns en hel del vattensamlingar i området.
Som denna, en namnlös liten sjö.

Vi passerar ut genom en grind i södra änden av ängen (utan fri passage bredvid) utan att ha sett någon boskap och följer en stig ut mot Botvaldeviks fiskeläge, där det finns både fiskebåtar och gästande båtar.

Lite liv i hamnen.

Det finns också ett par något bedagade fikabord vid hamnen, och efter 6,5 kilometers vandring är det läge för en fikapaus!

Mmm kaffi!

Det finns en parkering för vanliga bilar (gratis) och flera betal-ställplatser för husbilar (10 kr/h), men det finns märkligt nog ingen offentlig toalett här (märkligt då det är Regionens område och det brukar finnas sommartoaletter då).

När vi fikat klart fortsätter vi en bit till söderut på den åkerväg som leder vidare längs kusten. Vi passerar en stätta in i en annan hage (utan Varning för tjur-skylt) och vi har hört lamm bräka på avstånd så vi antar att det är en lammhage.

Brunsprutad skymningssvärmare-larv mumsar på något i gräset.

Det är en lammhage blir vi varse då vi ser att hela lammflocken lagt sig tvärs över vägen vi tänkt gå då den svänger av inåt land från kusten. Vi gör en kringgående manöver på det öppna fältet, men lammflocken är definitivt medvetna om att vi är där.

Utstirrade av hundra par ögon – så här känns det att vara iakttagen.

Och de inte bara observerar – de bestämmer sig för att följa efter oss. Och när ett lamm börjar springa dröjer det inte länge förrän fler gör det.

Lammens ledare 🙂

Men de tycker väl vi är tråkiga som bara ignorerar dem och de stannar kvar i sin hage. Åkervägen leder oss sen in i skogen, där den svänger av upp mot norr igen. Härifrån är det fyra kilometers vandring norrut på skogsvägar, grusvägar och sen skogsvägar igen, över vägen mot Botvaldevik och förbi de få hus och stugor som finns i området.

Grusväg.
Skogsväg.

Vi följer sen södra kanten av Åminnes hus-/stugområde på grusvägar och stigar tills vi kommer fram till väg 146 som vi korsar och går vidare på stigen som svänger upp norrut i kanten av hygget mot Gothemsån.

Ormbunksbevuxet hygge.

Vi följer stigen längs ån och kan snabbt konstatera att denna ån är inte för paddling – det är vattenväxter och fallna träd om vartannat och väldigt få fria vattenytor – definitivt ingen sammanhängande vattenled.

Vi korsar väg 146 igen och fortsätter på stigen längs ån – nu på dess norra sida. Trots att det inte är särskilt forsande vatten i ån har åkanterna karvats ut ordentligt, flera av träden hänger mer eller mindre i luften.

Vem behöver jord för att växa, liksom…? 🙂

Åminne Restaurang har öppet, men det är lite för sent för kaffe och för tidigt för mat, så det får bli en After Walk istället. Vi letar upp ett någorlunda stillsamt hörn på restaurangen där vi slipper det mesta av plasket, skriken och skratten från poolen och sätter oss för en stunds stilla chill.

Cola till den som kör, rosé till den som inte kör 🙂

Det var en riktigt fin tur idag, med vackra vyer och möjlighet att både strosa lugnt fram och gå på lite så man fick upp pulsen. Inga direkta höjdmetrar, men det är det ju inte någonstans på Gotland, utan fin, plan vandring.

/Anna, 31 juli 2021


Om vår tur

15,5 km. Fina grus-/skogsvägar och stigar, en kortare sträcka längs en ganska övervuxen stig. Passage genom lamm- & kohagar. En sträcka längs myr- och sankmark (torrt sommartid). Badplatser vid Åminne (sandstrand) & Botvaldevik (brygga/stege).

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén