En solig torsdagseftermiddag kör vi ut till Hörsne Prästänge för en liten vardagstur och eftermiddagsfika. Änget ligger 25 minuter bilfärd från Visby, och det finns en rymlig parkeringsplats utanför. En folder om änget finns i brevlådan vid infoskylten, och vi tar med oss en sådan på vår tur.
Söder om änget finns en lammhage med nyfikna lamm som bräker högt då vi kommer – här går det inte att smyga förbi 🙂
En naturstig,skyltad med blå prickar och blåvita skyltar börjar vid grinden och leder runt hela änget.
Strax därefter kommer vi till själva änget, där vi tänkt fika. Ett par kossor med kalvar betar i änget, och de är så otroligt nyfikna och närgångna så vi väljer att gå naturstigen först och se om vi kanske får lite fikaro sen.
Skötseplanen beskriver hur änget under lång tid förfallit i omgångar, men att hävdningen återupptogs 1955 av Karin Jansson och hennes skolbarn samt damerna i trakten. 1975 slutade Karin Jansson och då upphörde hävdningen, men då reservatet bildades 1986 återupptogs det igen av Naturskyddsföreningen.
Denna del av naturreservatet sköts inte som ett änge, och alla träd som dör får ligga kvar för att gynna trädlevande svampar, insekter och andra kryp. Området betas (enligt foldern, även om kossorna nu är i änget) så att det hålls ganska öppet ändå.
Reservatet är inte stort och efter en halv kilometer kommer vi till dess östra ände, där vi får en glimt av den fina utsikten över fälten och hagarna. Idag hinner vi inte, men man kanske skulle se om man kan få ihop en längre tur upp till Baraberget och Bara ödekyrka – vi gör en mental notering om detta.
Stigen fortsätter nordväst och vi klättrar över ännu en stätta för att ta oss in i änget igen.
Blomsäsongen är över och det är mest löv på marken, men jag kan tänka mig det är vackert här på våren då alla orkidéer och andra blommor lyser upp. Precis som i alla andra gotländska ängen.
Vi passerar ännu en stätta och kommer in i ett skogsområde som får sköta sig helt självt – bara träd som fallit över stig eller väg kapas och flyttas undan.
Några hundra meter senare kommer vi ut på skogsvägen mot änget och fikaplatsen igen, och nu har kossorna flyttat sig ner i skogen mot lammhagen till, så vi slår oss ner vid bordet och avnjuter en kopp kaffe med Hobnobs. Lagom till vi fikat klart inser kossorna att vi är tillbaka, och kommer fram för att se om vi har något gott till dem.
Efter att ha klappat dem i några minuter lämnar vi dem och går tillbaka mot parkeringen.
En fin tur på ett mysigt änge en härlig oktoberdag – inget dumt sätt att spendera lite tid på 🙂
/Anna, 7 oktober 2021
Om vår tur
Naturstigens längd ca 1 km, markerad stig (blå prickar och blåvita skyltar). Fikabord i änget, torrdass strax utanför änget