Det finns ett litet grönmarkerat område bredvid Lojsta kyrka på Länsstyrelsens reservatskarta som jag länge varit nyfiken på, så vad bättre att avsluta denna fina lördags-road trip med ett besök där? Det visar sig vara ett naturminne, skyddat då det växer en hybrid av fältsippa och nipsippa här. Tyvärr är vi en knapp månad för tidiga för att se den blomma, eller ens se den – det är bara torra löv och inga blommor på marken.
Vi tar oss ner till den kanal som går från Lojstasjöarna (Bjärsträsk närmast), och sen tror vi att vi hittar en stig längs nämnda kanal. Det är bara som vi tror, så vi får ta oss fram genom obanad mark och uppför klinten igen.
Ett snabbt kartspan visar att det borde gå att följa en skogsväg söderut en bit, så vi sen kan cirkla västerut till stora vägen och ta en avstickare inom Lojsta änge längs vägen.
Sagt och gjort, och vi hittar faktiskt fram längs mer eller mindre igenvuxna men ändå ganska lättgångna skogsvägar och kommer fram till änget och dess stolthet – Lojstaeken. Eken sägs ha stått här i över tusen år, men den har varit död de senaste tjugo åren – inga skira ljusgröna ekblad kommer att spira här 🙁
Det finns också flera fikabord i änget, men det är för kalla vindar för att det ska locka att sitta utomhus så vi sätter oss i bilen för dagens sista kaffepaus. Äntligen får vi sätta tänderna i de goda bullarna utan namn från Warfsholms bageri!
/Anna, 2 april 2022
Om vår tur
Turens längd 3 km. Skogsväg, grus- och asfaltsväg, även sträckor genom obanad skogsmark. Vill man slippa dessa skippar man rundslingan och utgår från kyrkan till Tonnklint och tillbaka, sen till Lojsta änge och tillbaka.