Vi vaknar i vindskyddet vid Hedsjön till en stillsam morgon. Nattens åskskurar har dragit förbi men det är fortfarande mulet och i brist på värmande solsken torkar den blöta skogen inte upp. Men vi är torra och hyfsat utsövda, så efter en frukost på gröt och kaffe fyller vi på våra vattenflaskor med filtrerat sjövatten, packar våra ryggsäckar och ger oss iväg på dagens vandring, andra halvan av Sörmlandsledens etapp 23:2 till Hälleforsnäs.
Leden fortsätter norrut längs Hedsjön några hundra meter, sen viker den av in i skogen på stigar och skogsvägar. Det finns gott om markeringar att följa, men den omgivande växtligheten med gräs och ljung och blåbärsris inkräktar ganska mycket på stigen – det skulle inte skadat med lite röjning för ökad tillgänglighet.
Även idag passerar vi igenom några rejält gräsbevuxna avverkningsområden, men det går att följa stigen även om gräset ibland når oss upp till låren. Och även idag finns det en hel del hallonbuskar att plocka vandrings-snacks från.
Vi korsar en asfaltsväg i utkanten av Hälleforsnäs och försöker följa leden där den slingrar iväg genom en skogsdunge, men sen avviker vi och går mot Bruksrestaurangen där vi tänkt äta lunch. Vi har nu gått sex km på två timmar, och klockan är bara 11.30.
Restaurangen är inhyst i de gamla brukslokalerna och sommartid serverar de inte dagens lunch utan bara a lá carte. Vi hickar till när vi ser priserna, men vi har ju semester och inga direkta utgifter för logi då vi sover i skogen, så vi kostar på oss både mat och efterrätt. Och vi fyller på våra vattenflaskor igen. Känns inte som en riktig vandring om man inte asar på minst 3 kg vatten… 🙂
Regnmolnen börjar närma sig, så vi sitter inte alltför länge utan ger oss iväg igen vid 12.45, nu längs Bruksdammens sydvästra strand och sista sträckan av etapp 23:2. Vi hinner inte särskilt långt innan det börjar stänka, så vi stannar och klär oss själva och ryggsäckarna i våra respektive regnkläder.
Vid Bruksdammens västra kant, ungefär två km från restaurangen, går vi in på Sörmlandsledens etapp 23, som enligt beskrivningen ”är småkuperad och går genom utpräglad vildmark”. Och det stämmer, leden slingrar sig fram upp och ner genom tallskogens blåbärsris och längs den vackra våtmarken i Bruksdammens norra ände och sen längs Fyrsjöns branta strand. Det är otroligt vackert, och jag känner redan att jag vill komma hit och vandra fler gånger! Just nu regnar det så mycket att jag inte ens försöker ta fram mobilen för att fotografera, jag bara vandrar och njuter.
2,5 km in på etapp 23 lämnar vi Fyrsjön och vi kommer att vandra de återstående 5,5 km i ganska rejält kuperad skogsmark, med tallar och ljung och vitmossa och inte en människa inom synhåll. Dock hör vi någon gång hur tågen tutar då de passerar förbi på järnvägen 2 km norrut.
Det är inte direkt jobbigt att vandra och jag upplever inte att vi sölar eller drar benen efter oss. Ändå går det så mycket långsammare här än när vi vandrat långturer hemma på ön. Det är inte svårt att följa leden men kartunderlaget vi har från Sörmlandsleden är inte särskilt detaljerat så vi stannar då och då för att kolla var GPS:en säger att vi är, och vi är aldrig så långt komna som min kropp tycker att vi borde vara. Antar att det är kombinationen av packning och kuperad stig och sviterna av en rejäl förkylning som påverkar. Och en rejäl lunch med efterrätt.
Efter två timmars vandring kommer vi till en rastplats mitt i skogen, med ett picknickbord! Vi tar en längre paus här, men vi hoppar kaffet då det fortfarande regnar. Det får bli vatten och snacks istället. Orken kommer tillbaka, och de sista 3,5 km känns betydligt lättare att gå, trots att vi här kommer in på en del av etappen som inte är riktigt lika välskött som tidigare där vi får slåss med ljung och sly och småbjörkar.
Men helt plötsligt (nåja, klockan är 16.30) är vi framme vid Mögsjön, och vindskyddet vi ska övernatta i. Det har slutat regna och vi byter om till torra kläder och sätter igång med att försöka torka blöta kläder och kängor. Packningen i ryggsäckarna har klarat sig bra, men jag har blivit ganska blöt i ärm- och byxslut, runt halsen och kängorna har fyllts med vatten.
Det finns ingen ved, men både såg och yxa och någon har omtänksamt dragit fram en stock i blåbärsriset bakom vindskyddet. Och ni vet det där talesättet, hugger man sin ved själv värmer den två gånger… Vi lyckas med gemensamma krafter såga av och hugga några vedklabbar så vi kan få igång en eld.
Även idag blir det frystorkad vandringsmat till kvällsmat, och vi sitter länge vid elden och vänder då och då på våra kängor som lutats mot de varma stenarna i eldstaden för att torka ur. Trots att det är blött överallt omkring oss efter regnet är det ändå ganska varmt och behagligt här vid elden, och inte heller här är det några mygg att tala om. Märkligt, egentligen, det borde vara prima myggläge här vid skogen och sjön. Men vi klagar inte!
När det börjar bli mörkt kryper vi ner i sovsäckarna och somnar ganska fort. Det smattrande ljudet av regn på vindskyddets tak väcker mig under natten, men det är inget som regnar in och jag somnar snabbt om igen.
/Anna, 5 augusti 2022
Om vår tur
15 km vandring längs Sörmlandsleden etapp 23:2 och 23.
Ledkarta och information finns på Sörmlandsledens hemsida, det kostar 200 kr att bli medlem och få tillgång till all information och stödja ledens arbete.