Går en och lägger sig tidigt vaknar en tidigt. Hyfsat tidigt, i alla fall, det är ju ändå september och solen har vett att vänta till typ kl sju innan den visar sig och tänder upp tältet. Morgonen inleds med ett bad* och sedan är det frukost**.
*För vissa av oss. ** För samtliga.
Och efter frukost ska skålen och skeden och muggen diskas, tältet ska rivas, ryggan ska packas. Allt som var i den igår ska få plats i den idag igen. Så småningom går det.
Strax innan kl 10 är vi redo för avfärd, och ger oss iväg söderut längs Östkustleden. Jag har planerat att vi ska gå till Ljugarn, käka och proviantera där, sen ska vi följa den Långa leden en bit och vika av mot Russvätar och Herrgårdsklint där jag tänker att vi ska övernatta.
Ganska snart lämnar vi Mullvalds och kommer strax därefter in i Folhammars fina raukområde. Nu börjar vi se folk på leden, det är en hel del här som promenerar och fikar i det fina vädret. Och en gubbe på en moped som glatt trotsar förbudet mot motorfordon och bränner in i naturreservatet.
Även idag följer vi vårt 3 km/45 min och sen paus-schema, och eftersom det är så ”mycket” folk är fikaborden upptagna så det får bli på en sten vid havet. Går lika bra det.
Det känns alltid som att man är framme i Ljugarn då man når Vitvärs fiskeläge, men det är faktiskt 2,5 km kvar till Coop Ljugarn, och vi kommer dit strax innan halv tolv. Vi provianterar lite och sen hänger vi på låset till intilliggande Lilla Trägårn där vi käkar lunch – burgare & tortillas & en alkoholfri bira på det. Mycket gott!
Vi har återigen tur med vädret – vi sitter skyddade under tak då ett ilsket litet regnmoln drar över och tömmer sin last av regn över Ljugarn med omnejd, och då det dragit förbi har vi ätit klart och är redo att ge oss iväg igen. Vi går tillbaka samma väg vi kom några hundra meter, sen svänger vi norrut längs Bollängsvägen och Blåbärsvägen genom sommarstuge-kvarter och mer permanenta residens.
En knapp kilometer senare lämnar vi de bebyggda områdena och går in i skogen och den rosamarkerade Långa Leden som vi följer medurs.
Det är en väl markerad led på lättvandrade stigar genom vacker skog – och det finns bänkar och picknickbord på många ställen! Här är det inga problem att hitta ett bra ställe för en paus <3
Leden går på en lite tråkig grusväg i knappt en kilometer, men sen är det fin skogsstig igen. Vi passerar nedanför Kaupungs fornborg, lite kuperat för att vara Gotland. Vi passerar en fin grillplats, en kallkälla, en tomteskog, och fler bänkar. Tar man en avstickare uppför klintkanten kan man klättra upp i utsiktstornet, men det avstår vi idag.
Efter ungefär tre kilometer på Långa leden lämnar vi den och fortsätter en kilometer till på den vitmarkerade Vildmarksleden till ledens nordligaste punkt. Där lämnar vi lederna och tar oss ut till en skogs-/grusväg som tar oss ytterligare en kilometer norrut till asfaltsvägen mellan Ljugarn och Katthammarsvik. Den följer vi österut fram till nästa stopp – fikabordet vid den gamla (och nya) bron över Halsgårde å.
Efter pausen spanar vi på de nya orange ledmarkeringarna som satts upp och visar på var förbindelseleden mellan Mullvalds strandskog och Torsburgen ska gå. Vi fann ju en del under vårens Gotlandssippe-tur, och nu ser vi att det kommit riktiga orange markeringar på Mullvalds-sidan av vägen, men än finns det ingen stig röjd och upptrampad där.
Vi fortsätter i stället norrut på skogsvägen mot Russvätar – där leden är markerad – klättrar över stättan in i reservatet och vandrar vidare över hällmarkerna till eldplatsen i östra delen. Nu är det dags för en riktigt fika!
Min plan är som sagt att vi ska tälta antingen här eller att vandra vidare någon kilometer till och tälta uppe på Herrgårdsklint.
- Plus för Russvätar: Eldplats. Ved i vedförrådet. Fikabord. Plan yta för tältet.
- Minus för Russvätar: Lite öppet och blåsigt. Lite tidigt att slå läger redan (15.30).
- Plus för Herrgårdsklint: Vindskyddat i fornborgen. Fin utsikt över omgivningen. Förmodligen plan yta för tältet. Fikabord.
- Minus för Herrgårdsklint: Förbjudet att elda. Kan bli svalt att sitta ute i skymningen.
Planen är också att vi i morgon ska vandra vidare nordost och övernatta någonstans i krokarna runt Katthammarsvik, men här har jag ingen färdig plan för hur vi ska gå. Vi brukar ha tur och hitta någon stig eller väg, men det känns plötsligt väldigt osäkert.
Så vi bestämmer oss för att vandra tillbaka till Mullvalds strandskog, och övernatta där. Igen. Varför ändra ett vinnande koncept, liksom…? 😀
Det är bara fyra kilometer dit och vi har gått delar av sträckan förut, så vi ger oss iväg med bestämda steg. Första delen följer skogsvägar tillbaka till asfaltsvägen mellan Ljugarn och Katthammarsvik, när vi korsat den blir skogsvägen mindre använd men ändå klart framkomlig.
Dock vågar vi inte chansa på att den kommer att ta oss hela vägen ner till stranden, så när vi når fram till den bil-grusväg som går ner till Mullvalds strandskog väljer vi att följa den istället. Inte världens roligaste väg, men den tar oss dit vi ska och idag möter vi ingen trafik alls.
Vi möter faktiskt ingen alls, eldplatsen och vår tältplats från igår är ledig, och vi upprepar gårdagens procedur. Tält. Eld. Mat. Mys. Stillhet. Kontemplation. Dunk-dunk från dieselmotorer ute vid horisonten.
Strax innan jag nästan somnat ser jag hur en ljuskägla spelar över tältduken. Drömmer jag? Nej, där kom den igen! ”Det är någon utanför!”, väser jag, och ligger sen helt stilla för att lyssna. Hör ingenting, men ljuset fortsätter flacka så jag drar upp tältets dragkedjor och kikar ut. Det är några som cyklar längs strandkanten, sisådär 50 meter bort och det är ljuset från deras flackande pannlampor som lyste upp vårt tält. Puh.
Tror att jag ska ha svårt att somna efter den pärsen, men det går faktiskt väldigt fort. Godnatt!
/Anna, 2 september 2022
Om vår tur
19 km längs Östkustleden, Långa leden, samt på stigar och skogsvägar. Delvis markerad led.