Morgonen gryr med dimslöjor som driver över sjön. Det är alldeles tyst och stilla. Den där speciella, lite ömtåliga känslan av att vara ensam i hela världen – allt som finns är här och nu. Och nu är det frukost!
Vi kokar gröt och kaffe och packar ihop sovsäckar och liggunderlag. Vi tar det lugnt och njuter av stillheten men eftersom vi inte har något tält att packa ihop idag är vi redo att ge oss iväg längs Sörmlandsledens etapp 13 redan strax efter kl nio.
Det porlar och forsar i bäckarna, växtligheten dryper av vatten, sankmarkerna är översvämmade. Ingen vattenbrist här inte. Snart går det uppåt – rejält uppåt. Efter trehundra meter passerar vi torrdasset, halv gömt bakom en gran på en avstickare från stigen. När vi sen når toppen passar vi på att beundra utsikten över Djupsjön och skogarna runt omkring.
Det bär uppför och nerför ett par kilometer, genom områden som är delvis är ganska kraftigt avverkade.
Efter den avverkade kronoparken närmar vi oss Stora Envätterns naturreservat. Redan innan vi passerat reservatsgränsen finner vi ett vedskjul där det faktiskt finns en hel del ved. Vad vi förstod på de naturvårdsförvaltare vi träffade en annan gång vi var ute var det ganska vanligt med vedstölder, men detta verkar ha fått vara ifred.
Dock är det mer än en halv kilometer till närmsta eldplats så vi låter alla klabbar ligga kvar i lådan och vandrar vidare mot Stora Envättern. Väl framme finns det många eldplatser runt sjön, både sådana som ställts i ordning av Länsstyrelsen och ”hemmabyggen”. Inga vindskydd, vad vi kan se, men man får tälta här.
”Överfullt med folk som Tyresta”, hörde vi från en annan vandrare vi träffade för någon dag sen, och med tanke på alla rastplatserna kan det nog vara mycket folk i rörelse här. Denna svala maj-måndag är det väldigt rofyllt och det enda vi hör är vindens susande i träden, vattnets kluckande och fåglarnas diverse läten då de flyger förbi.
Vi följer Sörmlandsledens orange markeringar ungefär 1,5 km längs sjöns norra sida, sedan lämnar vi vattnet och går vidare in i skogen. Här har många träd blivit offer för granbarkborren, och det blir till att göra kringgående manövrar på flera ställen. En blåsig dag hade man nog fått fundera på om man alls skulle gå här.
Vi hinner med både en påfyllning av vatten från en källa som finns markerad på Sörmlandsledens webbkarta och i verkligheten men inte i min tryckta kartatlas från Calazo, och en enkel lunch längs vägen innan vi når Yngsviken och etappslutet.
Etapp 12 börjar med en rejäl stigning.
Sen slingrar leden sig fram och touchar vid ett par sjöar innan vi når Stora Alsjöns naturreservat och ännu en fin rastplats, denna gång med vindskydd.
Här är väldigt mysigt med vindskyddet och eldplatsen på en långsmal udde, och vi funderar på om vi ska stanna här och slå läger för kvällen. Men klockan är bara strax efter 14 och vi har ett tåg från Mölnbo att passa i morgon, så vi beslutar oss för att vandra vidare. Jag är också lite fundersam till hur det är att sova i dessa nya vindskydd – de ser så höga och öppna ut framtill med en glipa runtom under taket och jag undrar hur mycket skydd för väder och vind de ger.
Stigen följer sjön en halv kilometer, på spänger över våtmarken och längs kuperade klippkanter.
Vi släpper sen Stora och Lilla Alsjön för en kilometers vandring genom skogen till Lilla Horssjön.
Sista biten till vindskyddet är brant både ner och upp, med ett par sanka passager. Även här hittar vi en vedbox med ved långt före vindskyddet, och vi lastar på oss en famn var. Ganska trixigt sen att ta sig vidare uppför och utför den steniga leden, men vi lyckas och kommer sen äntligen fram till vindskyddet.
Vindskyddet här är av ”rätt” typ, men tyvärr ger det idag inget skydd alls för vinden – det blåser inte mycket men det är nordan och den är kall! Och eftersom eldplatsen är fristående och lika utsatt för de kalla vindarna blir det heller ingen eld ikväll. Vi lägger vedklabbarna vi släpat med oss i skydd under vindskyddet och slår sen upp tältet på en av de plana ytorna i sänkan bakom.
Marken gungar aningens då man rör sig här, och vi gissar att den kanske börjat sin tillvaro som en flottholme eller gungfly. Det är i alla fall tillräckligt fast och torrt för att slå upp tältet utan problem, och att sitta här i campstolarna och koka vatten till kvällsmaten.
Vi försöker få både sol och lä, men när solen sen försvinner bakom träden vid halv åtta kryper vi in i tältet och ner i sovsäckarna.
Jag tänker vi kan spela lite kort, eller kanske rensa bort suddiga foton från kameran, men först ska jag bara blunda ett tag. Och sen somnar jag. Som en stock. Klockan åtta. Och sover hela natten.
/Anna, 6 maj 2024
<< Glådran – Djupsjön
Del av etapp 14 & del av etapp 13, totalt 14 km
Lilla Horssjön – Mölnbo >>
Del av etapp 12 & etapp 12:1, totalt 8 km
Om vår tur
Morgonen börjar med dimma över Djupsjön. Efter en lugn frukost packar vi ihop och påbörjar dagens vandring längs Sörmlandsleden. Det blir en fin tur genom varierande natur och vi avslutar vid vid Lilla Horssjön, där vi slår upp vårt tält och tar en tidig kväll. 12 km längs delar av etapp 13 och 12.