Vi flyr stan ännu en dag och kör ner till Paviken för en tur runt fågelsjön. Kanske inte helt rätt tänkt att åka till Västergarn för social distansering en varm sommardag, men det är i alla fall inte lika mycket folk som i Visby.
Parkeringen vid Pavikens naturreservat ligger direkt söder om bron, väl gömd bakom en pumpstation, så vi börjar med att missa den och får vända och köra tillbaka.
Vi följer stigen norrut, längs den igenvuxna Västergarnsån.
Femhundra meter senare kommer vi ut på de soliga ängarna igen. Mest gräs men en och annan högväxande blomma finns det.
Vi klättrar över en stätta för att komma vidare till sjön. Bredvid stättan sitter en skylt som varnar för att det betar nötkreatur och lamm på ängen – man går in på egen risk!
Det är en flock kossor tjugo-trettio meter vid sidan av stigen, några ligger ner och några står upp och tittar på oss när vi går förbi. Jag känner deras blickar på mig och skyndar mig vidare, och tittar bakom mig flera gånger för att försäkra mig om att det inte är några kossor på väg mot oss i full galopp. Det är det inte. Det känns bra.
Vi kommer fram till fågelskådartornet och klättrar upp i det.
Vi ser några stora vita fåglar flyga in och slå sig ner i sjön. De påminner om häger, men vi har aldrig sett vita hägrar förut. Efteråt googlar vi och ser att det finns faktiskt – silkeshäger med svart näbb eller ägretthäger med gulaktig näbb. Båda är sällsynta men förekommer i Sverige.
Vi ser ett annat fågelskådartorn tvärs över sjön, och tänker att vi ska gå dit också, så vi klättrar ner från tornet och fortsätter norrut, vidare över en stätta och sedan över en lång träbro.
Här är det kargt och torrt, inte alls lika frodigt grönskande som söder om sjön. Det måste dock vara rätt blött här emellanåt för en lång sträcka av stigen här är spångad.
Spängerna leder oss fram till reservatets norra del och en grind ut ur det. Vår plan är ju att traska runt sjön, och vi ser både fler stättor och en liten träbro österut, så vi försöker hitta en stig som leder ditåt.
Vi erkänner oss besegrade av grönskan och följer grusvägen ut till Toftavägen, där vi svänger söderut och följer cykelstigen ett tag.
Som tur är kan vi rätt snart svänga höger och ta stigen söderut genom Kronholmens gård. Vi passerar Kronholmens naturreservat, men avstår från att gå in och utforska det då det ligger en hel flock kossor strax innanför grinden.
Stigen fortsätter söderut längs golfbanan. Vi passerar strax bredvid en utslagsplats och här får jag lära mig att det är en bra idé att pausa tills eventuella golfare slagit iväg sin boll. Så det gör vi. Sen fortsätter vi vidare, förbi några hus, till vägs ände. Som tur är finns det en stätta att klättra över in i en hage som vad vi kan se är tom på betesdjur.
Google maps visar att det finns en bro över ån, så vi traskar iväg över hagen och hittar faktiskt fram till bron, en bred bro som nog är gjord för både betesdjur och människor.
På andra sidan finns det en grind och en stätta som vi passerar och kommer fram till Västergarns festplats. Ingen fest idag, men ett bord och några bänkar i skuggan av ett stort träd är som gjort för en fikastund. Kaffe, HobNobs och choklad.
Sen går vi vidare, förbi fiskeläget och stranden, och sätter oss en stund på en bänk och tittar ut mot Karlsöarna.
Vi letar oss tillbaka till Toftavägen och går norrut på den nya fina röda cykelvägen.
Vi passerar Smaklösa Museum, men det är inte öppet idag så vi får nöja oss med att kika in från utsidan.
Vi stannar vi till på sprillans nya Westergarn Lanthandel för en kall dryck.
Sen har vi bara några hundra meter kvar till bilen och återfärden till Visby. Lite besvikna att det var så igenvuxet på Pavikens norra/nordvästra sida så vi inte hittade fram till fågeltornet där, men å andra sidan var det en fin tur väster om Toftavägen, så det jämnade nog ut sig 🙂
/Anna, 26 juli 2020
Om vår tur
8,5 km vandring längs stigar, spänger, åkervägar och hagar. En sträcka på cykelvägen längs den trafikerade väg 140. Stättor & broar passeras. Fågeltorn vid Paviken, fikabord, grillplats & säsongsöppet café längs turen.