Idag är det soligt och tvåsiffriga temperaturer (!) och vi kör ner till Ekstakusten för en liten vardagstur. Det är ännu inte säsong för husbilsinvasionen så vi hoppas att vi ska få lite fria vidder och en fin tur.
Det är inte mycket folk men det är faktiskt några husbilar/husvagnar och en och annan vanlig bil vid Ekstakusten, och tyvärr är det en del som inte förstår att det inte är ok att parkera i terrängen någonstans, och definitivt inte på naturreservatets mark. Vi följer reservatsföreskrifterna och parkerar på en av de markerade P-platserna precis bredvid kusten med fin utsikt mot både lilla och stora Karlsö.
Vi följer kusten ner mot Kronvalls fiskeläge. Vinden är svag och mild och solljuset glittrar i vattnet.
Kronvalls fiskeläge består av några välskötta tjärade bodar och en pir. Ännu är det inga båtar i vattnet utan de ligger fortfarande uppdragna på land.
Lilla Karlsö är högre än stora och ligger närmare land, så härifrån är det den som syns mest.
Vi går inåt land från fiskeläget och passerar en av öns få offentliga året runt-öppna toaletter (torrdass) i naturreservat. Detta torrdass är faktiskt helt ok, det finns toalettpapper och väggarna är dekorerade med diverse tavlor.
Vi följer grusvägen trehundra meter och viker sen av norrut på en sk traktorväg. I motsats till gårdagens igenväxta, knappt framkomliga traktorvägar är denna föredömligt bra att gå på, och dessutom kantad av tusentals blåsippor i varierande färger.
Vi går genom skogsmarker och kalhyggen. På de öppna hyggena är vägens lera torkad och hård, på de skuggiga partierna i skogen är det lerigt och översvämmat här och där. Men vi har bra kängor så vi navigerar oss fram utan problem.
Vi kommer sen in på skogsvägar som fått en bra beläggning av makadam, lagom övervuxen så det har blivit slätt och enkelt att gå på.
Tussilago är ingen blomma jag vanligtvis förknippar med Gotland men i år har jag sett hundratals tussilago på massor av olika ställen. Så även här, de växer i tuvor längs vägkanten och de har blivit så långa att många av dem hänger med huvudena.
En blomma jag aldrig sett på Gotland är lungört, men här dyker den upp fridfullt växande i dikeskanten längs en bäck. Det är bara ett enstaka exemplar med några stjälkar, den syns inte till någon annanstans längs vår promenad. Hur kom den hit, kan man undra?
Efter 2,5 kilometers vandring genom skogen viker vi av till vänster på en skogsväg och efter ytterligare knappt en halv kilometer kommer vi fram till en fruktträdgård mitt i skogen. Massor av bigarråträd på ena sidan, äppleträd på den andra.
Vi passerar frukt- och bärträden och kommer in i ett litet område med nybyggda hus. Vi går längs grusvägen sydväst och efter knappt 400 meter dyker det upp en stig åt nordväst i riktning mot kusten. Ska vi följa den? Nä, vi fortsätter längs grusvägen för vi tror den kommer att svänga av snart och ta oss till kusten. (Spoiler alert: det gör den inte.)
Det som såg ut som en vändplan och en väg mot kusten vid bostadsområdets slut då vi kikade på Google Maps visar sig vara en vändplan och en nyligen grävd ledningsförläggning. Men man kan ju lika gärna gå på det, tänker vi, och ger oss iväg på ledningsgatan. Det går bra, sen kommer vi till ett översvämmat område. Men vi tar oss ganska enkelt förbi, och traskar vidare tills vi kommer till en bäck. Ett rejält hopp tar oss över den.
Strax därefter kommer vi till ännu ett rejält översvämmat område, men även detta tar vi oss förbi torrskodda! Sen kommer vi till ännu en bäck, och den här gången kommer vi inte att kunna hoppa över den… Men vi orkar ju inte gå tillbaka så vi trixar oss fram genom sly och buskar nordost längs bäcken tills vi kommer fram till den där stigen, ni vet, den där som vi inte svängde in på…
Ah well, nu svänger vi in på just den stigen , för där finns ett arrangemang som gör att vi enkelt passerar bäcken. Win!
Vi passerar ännu en fruktodling, och sen ett fält med druvstockar som ännu står kala och lövlösa, innan vi kommer ut till asfaltvägen som leder oss söderut in i Ekstakustens naturreservat igen. Längs vägen finns flera gamla värn och de har fått fina bänkar där vandraren kan sätta sig och beundra utsikten.
Strax därefter är vi tillbaka vid bilen efter en fin tur i vårvädret, som blev lite längre och lerigare än vi tänkt oss 🙂
/Anna, 29 april 2021
Om vår tur
7 km vandring längs Ekstakusten, skogsvägar och stigar. Fikabord, bänkar och grillplats vid kusten.