Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Capri

  • Längd ca 9 km
  • Tidsåtgång ca 5,5 timme inkl foto, fika, lunch & sight-seeing
Klicka på kartan för att öppna i ny flik.

Strax efter åtta på morgonen går vi på båten som ska ta oss över till Capri. Det är en fin dag så sätter oss uppe på däck så vi har vinden i håret och utsikt över Amalfikusten hela vägen. Båten stannar till på två-tre ställen för att plocka upp mer folk och hela överresan tar drygt två timmar, inklusive sight-seeing med båt innan vi angör Porta Turistico de Capri vid 10.30

Amalfi från sjösidan.
Bra fart vid överresan.
Punta Campanella – sista utposten på fastlandet.

Efter en dryg timme på sjön närmar vi oss Capri.

Land i sikte!

Först ska vi som sagt sight-seea de märkliga kalkstensklipporna och -grottorna på öns sydostsida.

Klick! Klick! Klick! Klick! Klick!

Båten vi färdas på är alldeles för stor för att komma in i kalkstensgrottorna vid kusten, så vi får titta in utifrån.

Undrar om båten har betalt för att ligga här och vara ett foto-objekt?

När vi beundrat färdigt tuffar vi längs den branta klippkusten mot hamnen på öns norra sida.

Vi kommer att vandra förbi det orange huset under eftermiddagen.

Ön Capri har två comunes – Capri som är den östra, lägre (toppen Monte Tuoro 262 möh) och soliga delen, och Anacapri som är den västra, högre (toppen Monte Solaro 589 möh) och molnhöljda delen.

Vet vilken del av Capri jag föredrar… 🙂

När vi angjort Capris hamn och tagit oss i land följer vi vår guide till Funicolaren tvärs över gatan som tar oss upp till Piazza Umberto Prima med en magnifik utsikt över Capri och Medelhavet.

Är en och annan båt på svaj.

Vi börjar med en kaffepaus, och konstaterar att Capri är en lekplats för de rika och berömda – cappucinon och cafe americanon som vi betalat 1-2 euro för hittills kostar nu över 6 euro…

Vår guide leder oss sedan genom de smala stensatta gränderna på vår tur. Många kändisar har bott här genom åren och flera av husen markerar detta genom att skriva ut namnet på fasaden eller entrén.

Wordsworth är ett namn man förknippar med Lake District och påskliljor, men han har tydligen huserat här också 🙂

Det är smala gränder med pampiga, inhägnade hus och tomma, vildvuxna tomter om vartannat.

Stenmurar och stängsel kantar gångvägen.

Vi är på väg till Villa Fersen (även känd som Villa Lysis), en berömd villa som uppfördes i början av 1900-talet av (vad annars) en fransk adelsman som behövde komma bort från Paris pga diverse skandaler med unga pojkar och män. Han var tydligen släkt med Axel von Fersen som sades ha haft en affär med Marie Antoinette så han hakade glatt på namnet Fersen på sitt eget d’Adelswärd – trots att AvF dog 70 år innan d’Adelswärd…

Det är väl skyltat.

Villan är pampig och vacker, med en storslagen entrétrappa.

Välkommen till villa Fersen/Lysis.

Men det vackraste av allt är trädgården och den sagolika utsikten över Capris hamn.

Fin utsikt 🙂

Från villa Lysis/Fersen är det inte långt till villa Jovis, som uppfördes av den romerske kejsaren Tiberius för tvåtusen år sen. Även här får vi en guidning, och det som lägger sig på minnet är den lokala sägnen att kejsaren lät kasta olydiga tjänare och ovälkomna gäster över klippkanten att störta till sin död i havet.

Stopp för ett foto-moment med utsikt över Vesuvius (vänster) och Sorrentohalvön (höger).
Geten är inte rädd att störta över klippkanten…

Vi går vidare längs de smala gatorna och gränderna och kommer ut till Piazette della Noci, där vi slår oss ner och äter vår medhavda lunch.

Är det långt ner?
Ja, det är det!
Fin utsikt längs klippkanten in mot fastlandet.

Efter lunchen går de som vill och strosar i shoppingkvarteren, men vi vill hellre vandra och fortsätter med vår guide vidare på en stig på sidan av berget.

Nu neråt!

Vi rundar öns sydöstra hörn och ser än en gång att vi är på sätt sida av ön – Anacapri är fortfarande gömd bland molnen medan vi har strålande sol!

Sol hos oss!
Dimma råder över Anacapri.
Fossil eller levande snäcka? Vi undersöker det inte vidare.
Även markering av elektriska kablar görs med målat kakel.

Vår stig leder oss fram till det orange huset – Hotel Punta Tragara som stoltserar med 5 stjärnor och en exklusiv gästlista. Till deras heder ska sägas att de inte blinkar när vi traskar in i våra dammiga vandringskläder utan är mycket vänliga och artiga.

Hotellets arkitekt var Le Corbusier, Dwight Eisenhower och Winston Churchill har gästat det.

Vi går vidare, köper glass i en liten kiosk utanför, och strosar vi genom shoppingkvarteren på väg tillbaka till hamnen.

Till hamnen.

Vi tar inte funicolaren utan går ner längs de smala gränderna och trapporna. Båtfärden tillbaka tar lite drygt en timme, och även om det hopats en del moln över fastlandet har det inte börjat regna.

Det var kul att se Capri, och gå runt och titta lite, men jag tror inte jag kommer att komma tillbaka. Det finns en hel del stigar som vi såklart inte hann utforska på en dag, men det verkar ofta vara molnigt på Anacapri, och prisnivån är alldeles för hög. Men de klarar sig utan mig – det var ingen direkt brist på turister 🙂

/Anna, 15 maj 2016


Läs mer om vår resa med Prima Travel till Sorrentohalvön

  • Maiori – Pucara, 10 km genom grönska, regn och dimma längs ”Myrstigen” i Maioridalens berg.
  • Atrani – Ravello – Maiori, 14 km upp och ner på gamla stenlagda stigar och trappor, lite sightseeing och kultur natur i massor.
  • Pogerola – Amalfi, 10 km i ”Järnverksdalen” i grönskande, frodig natur och naturreservat, med fantastiska vyer och (givetvis) trappor.
  • Vesuvius & Pompeji, två spännande platser ur historien och verkligheten.
  • Capri, 9 km i modern och antik historia med härliga utsikter
  • Sentiero Degli Dei, 10 km längs Gudarnas väg och sen en bit längs vägar och stigar för vanliga dödliga… 🙂

Följ Vardagstur på Instagram!

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2023 Vardagstur

Tema av Anders Norén