Det har regnat en stor del av både natten och förmiddagen, och en snabb koll på SMHI:s prognoser och radarkartor visar att det förmodligen kommer att fortsätta med en hel del skurar, så vi bestämmer oss för att åka tillbaka till Gotland och sätter kurs mot Oskarshamn.
Färjan går inte förrän kl 21 så vi har gott om tid att ta oss dit och stanna till vid några intressanta ställen längs vägen – som det här; naturreservatet Hästenäs kyrkskog i Yxnerum, Östergötland.
Vi följer grusvägen ett par hundra meter, sen ser vi avstickare västerut in i beteshagarna – den tar vi! Skyltar informerar om att det finns betesdjur i hagen, men nu är vi ganska vana vid att vara försiktiga och ta omvägar om vi ser större djur, så vi blir inte avskräckta.
Stigen är bred, torr och mycket lättvandrad, och vi antar att den har varit en välanvänd väg/stig i ett tidigare liv då den är ordentligt uppmurad på sina ställen.
Men efter bara ett par hundra meter kommer vi till ett vägskäl – fortsätt på den fina vägen mot Yxnerum eller sväng vänster in på en mindre, lerigare stig vidare in i reservatet. Inget svårt val, egentligen, vi svänger vänster!
Vi går ungefär en och halv kilometer genom beteshagen, först sydväst men när vi närmar oss sjön Yxningen svänger stigen mot sydöst och följer sjöns strand en bit på avstånd. Vi ser många spår av kossorna, både spår i leran och mer påtagliga lämningar, men vi ser inte kossorna själva.
Vi kommer sen ut till grusvägen igen, och vi följer den vidare in i reservatet.
Vi kommer till ett vägskäl vid Djurnäs och Alger och väljer att följa den grusväg som går norrut, och efter totalt två kilometers vandring på grusväg kommer vi fram till en grillplats med några märkliga arrangemang vid sidan – det visar sig vara feromon-fällor för granbarkborren, en insekt som gör stor skada på granar och till slut gör att granen dör.
Efter rasten följer vi grusvägen vidare nordost mot Hästgöl.
Här vid brandfältet lämnar vi grusvägen och svänger sydost in på en smal, slingrande skogsstig som tar oss den två kilometer långa slingan runt sjön.
Vi ser många trädfällen, och det finns skyltar som varnar för att granbarkborre-angrepp dödat granar och gjort dem spröda så de kan falla och att man måste vara försiktig vid vandring i området, särskilt vid hårt väder.
Vi kommer till sydöstra spetsen av Hästgöl, och där finns det en riktigt fint vindskydd, väl utrustat och med en fin grillplats. (Två grillplatser, egentligen, för då vi lämnar vindskyddet och fortsätter runt sjön ser vi ännu ett lite högre upp på berget öster om skyddet.)
Vi går vidare på stigen runt sjön, slingrande sig genom blåbärs- och lingonrisen och riktigt nära sjön emellanåt.
De regntunga molnen har hängt över oss hela turen, och det har stänkt lite då och då, men nu kommer faktiskt solen fram och värmer på – härligt!
Vi rundar sjön och kommer tillbaka ut på grusvägen, och då kommer det där vi lyckats undvika hela dagen – den riktiga skuren, en sån där som är illröd på SMHI:s radarkartor och känns som monsunregn…. Som tur är har jag med mig mitt paraply, så vi fäller upp det och står tätt, tätt intill varandra under det i några minuter medan det vräker ner som värst. Ganska mysigt, faktiskt, kanske skulle regna så oftare… <3
När skuren upphört vandrar vi vidare sydväst mot grillplatsen och feromonfällorna vi passerade tidigare, och där lämnar vi grusvägen och slår in på stigen nordväst in i skogen.
Vi går in på den lilla rundslingan i hällmarkstallurskogen, som går över hällar klädda med fönsterlav, ljung, blåbärs- och lingonris, och tallar så klart!
Efter skyfallet är det riktigt blött i växtligheten,m och då stigen är ganska smal och igenväxt av lingon- och blåbärsris är vi snart också riktigt genomblöta ungefär upp till strax under knähöjd. Men det är ok, vi har snabbtorkande kläder, solen lyser igen och vi håller oss ju varma genom att vandra genom dessa vackra, böljande hällmarker.
Vi rundar rundslingan och fortsätter sen vidare sydväst nerför bergssidan.
Vi navigerar oss försiktigt nerför den branta stigen med hala, våta rötter och stenar och lyckas ta oss ner utan incidenter. Här nere bland gräs och lövträd är stigen än mer igenvuxen och snart är vi blöta långt upp på låren.
Och liksom många andra stigar och leder vi gått på kommer det även på denna stig ett område där vi tappar bort ledmarkeringarna, men som vanligt konsulterar vi kartan och vad vi själva tror om vart vi ska, och lyckas lokalisera en ledmarkör igen.
Lite längre fram på stigen måste vi välja mellan att gå höger/norrut för att fortsätta på den smala, slingrande, igenväxta, hala, kuperade stigen femtio höjdmeter upp i flera omgångar för att ta oss upp och ner till två fina utsiktsplatser eller att gå vänster/söderut/neråt för att strax komma ut på lättvandrad grusväg med kilometer kvar till bilen och kaffekokningsmöjligheter. Just idag är det inget svårt val – mot kaffet! 🙂
Bara någon sekund efter att kaffet är klart får vi bekräftat att vi valde rätt – ännu ett ilsket radar-rött moln väljer att dumpa sin last av regnvatten över oss där vi sitter vid fikabordet. Vi får snabbt in kitchen boxen i bagageutrymmet och tar med oss koppar och kaffekanna in i bilen där vi fikar i lugn och ro medan regnet smattrar mot rutan. Utsikten från topparna i Hästenäs kyrkskog får vänta tills nästa gång.
/Anna, 21 augusti 2021
Om vår tur
10,5 km snirklande tur runt sjö, upp på berg, genom hagar.