Annandag jul, vi är lediga båda två och det är ett härligt soligt vinterväder! Blåsigt, såklart, det är ju (nästan) alltid blåsigt här på denna ö, men med listig turplanering räknar vi med att mestadels ha vinden i ryggen eller gå i lä inne i skogen. Vi tar sikte på Gardestugan norr om Lickershamn, där vi planerar att gå Grausne Källmyr-leden som vi upptäckte i somras.
Det är snö och vinter och skidspårat i några av de motionsslingor som finns runt Gardestugan, men leden är fortsatt för vandrare. Vi behöver korsa skidspåren någon gång under turen och det gör vi såklart försiktigt utan att trampa i dem! Det är annars lugnt och fridfullt i skogen, vi ser massor av spår av hare och räv och rådjur och fåglar. Vi går förbi de gamla fornborgar som finns här, och det är lite kuperat här i skogen – men det är ganska kul tycker jag!
Vi lyckas missa någon ledmarkering och går en liten egen tur-variant på någon av de många stigar som genomkorsar området, men eftersom vi gått leden tidigare vet vi ungefär vart vi ska ta vägen och är snart tillbaka på den igen, och följer den ut till grusvägen vid havet norr om Lickershamn. Leden svänger snart österut igen, men det är så fint väder och skönt att vara ute så vi bestämmer oss för att fortsätta mot Lickershamn och ta en sväng upp på Jungfrun och klinterna söderut också.
De västliga vindarna som stänker och sköljer upp havsvatten skapar fina konstverk i kylan, stenar och grenar och gräs är täckta med tjocka ispansar mot havssidan till, och fortfarande fria att få lite solljus på andra sidan. Ser ganska lustigt ut.
Vi passerar igenom Lickershamn och följer stigen upp på berget, och vidare uppåt i skogen.
Vi väljer att inte ta klintkantsstigen mot Jungfrun utan följer en annan vidare upp i skogen, där vi så småningom tappar bort den, men lyckas ändå trixa oss genom den ganska glesa växtligheten och kommer sen ut vid Stuklint i Jungfruns naturreservat, 27 meter över havet och med en härlig utsikt över Gotlands kust och Östersjön.
Här finns ett gammal skyttevärn i betong, perfekt som sittplats i lä för att äta vår medhavda lunch – rykande varm gulaschsoppa. Precis vad som behövs denna kalla, blåsiga dag. Mätta och återhämtade och allmänt nöjda med tillvaron packar vi ihop och ger oss tillbaka mot Lickershamn, denna gång längs den orangemarkerade Klintkustleden som tar oss ner till Jungfrun, Gotlands största rauk.
Raukens topp är 12 meter över klintkanten den står på, och 26 meter över havet – nästan lika hög som den klint vi precis satt och åt lunch på! Snabbt räknar man ut att det stupar 14 meter ner till havet vid klintkanten, och det finns också flera varningsskyltar som uppmärksammar detta.
Vi lyckas ta oss ner utan missöden (men det är lite brant och halt den sista biten), och passerar snart Lickershamn igen, denna gång på andra hållet på väg norrut mot Grausne Källmyr. Och nu har vi inte vinden i ryggen så vi blir lite kalla om kinder och nästipp.
Vi vandrar en kilometer norrut på grusvägen längs havet, sen är vi tillbaka på Grausne Källmyr-leden som svänger sydost inåt land och in till just Grausne Källmyrs naturreservat. Snön ligger på myrens grästuvor, men det är faktiskt ganska mycket fritt vatten under dem, så vi är glada för att det finns en fin spång som tar oss över.
När vi passerat spången har vi ungefär 1 kilometers vandring och 35 höjdmeter i den vackra, vintervita skogen tills vi är tillbaka vid Gardestugan igen.
Det är lite för tidigt för en kaffepaus, så vi väljer att köra tillbaka till Visby och ta den pausen hemma i värmen.
Området här kring Gardestugan och Lickershamn är väldigt trevligt att vandra i, det finns många stigar och det är ganska kuperat (vilket vi gillar!), så vi är här då och då, men det finns ännu massor att utforska! Vi har t ex ännu inte besökt fornborgen precis norr om Lickershamnsvägen, det får bli nästa gång! Eller nästa igen… 🙂
/Anna, 26 december 2021
Om vår tur
Längd: 8 km. Skogsstigar, grusväg mot Lickershamn. Går delvis på Grausne Källmyr-leden (rödvita markeringar) och Klintkustleden (orange markeringar). Picknickbord och grillplats vid Gardestugan och i Lickershamn.
Hannas krypin 10 april 2022
Jag har bara varit vid Jungfrun i Lickershamn. Känns som det finns mer att upptäcka. I somras när vi var där så gick jag ner för branten på baksidan av Jungfrun. Där skulle jag gärna fortsätta vandra en bit. Var fantastiskt vackert.
Anna 12 april 2022 — Inläggsförfattare
Är otroligt vackert där, och finns så mycket mer att utforska!