Det är lördag i september, sommarens rekordvärme känns långt borta och det blåser svala nordliga vindar. Men solen lyser och vi har några timmars ledigt tillsammans så vi kör ut till Lickershamn för en liten tur runt Grausne källmyr och de tre fornborgar som finns däromkring. Det var ett tag sedan vi var där och det känns som en bra tur idag – inåt land en bit och förhoppningsvis skyddade från alltför rivig nordanvind.
Plus att vi kan köpa himmelskt god rökt fisk från Putte på Lickers 🙂
Vi följer den nyligen planade och grusade vägen österut runt hamnen och vidare. Solen lyser upp klinterna på udden framför oss och ger dramatiska skuggor – det ser nästan ut som att det finns en enorm grotta ut mot havet!
Vi passerar infarten till semesterbyn – jag har rekat lite på kartan och tänker att vi ska svänga sydost på nästa väg in bland sommarstugorna och ta stigen på spängerna över Grausne källmyrs södra ände.
Klintkustleden går längs grusvägen längs kusten här, vidare mot Ireviken och ännu längre norrut, och vi har haft ledens orange markeringar med oss sen hamnen. Men här, där vi tänkt lämna kusten och svänga höger, ser vi att det kommit upp en ny röd ledmarkör! Den fanns inte här i somras när vi passerade förbi på årets Klintkusttur!
Jag gillar ju markerade leder och stigar – tycker det är kul att någon ansträngt sig för att markera upp en slinga för att göra det tillgängligt och visa upp fin natur och/eller kultur – och blir dubbelt glad när jag ser att den här nya röda leden verkar gå åt det håll vi ändå tänkt gå (på stolpen ovan sitter en röd pil på den sida som inte syns på fotot).
Så vi svänger glatt in på grusvägen mellan sommarstugorna, och kommer snart fram till en ny ledmarkör.
Strax före semesterbyn svänger leden sydost igen mot Grausne källmyr, och vi är fortfarande helt överens om det är hit vi ska gå.En spång leder över myren här – just nu hade den nog inte behövts för det är riktigt torrt i marken, men förmodligen är det rejält blött under andra årstider.
Spänger är också något jag verkligen gillar, och här är några hundra meter fin spång att gå på.
Naturreservatet fortsätter på andra sidan myren, och den rödvita leden och jag fortsätter vara helt överens om vart vi ska gå – vidare sydväst!
Sen kommer vi till ett vägskäl – jag hade planerat att gå vänster för att komma till den nordligaste av de tre fornborgarna här, men den rödvita leden pekar höger. Så vi går åt höger! Fornborgarna har funnits här i hundratals år, de kommer att finnas kvar nästa gång vi är här också.
Här kommer vi in i det virrvarr av stigar och motionsspår som utgår från Gardestugan, och det är ganska kuperat. Sen går leden förbi den mellersta av de tre fornborgarna, så vi gör en liten avstickare dit när vi ändå är här.
Borgen är rejält övervuxen, men det går att ta sig fram och vi går på stenvallen ut mot klintkanten för att se på utsikten.
Vi har en fin utsikt från klintkanten, men det har vuxit upp en stor skogsdunge längs synlinjen till Jungfrun, så den ser vi inte härifrån.
Vi väljer att fortsätta längs vår nyupptäckta led där den trixar sig fram på de olika motionsspåren och snart kommer vi fram till Gardestugan, där vi ser en skylt som har åtminstone lite info om vad det är för led:
3,6 km – det kommer vi lätt att hinna innan vi måste köra tillbaka till stan, så vi fortsätter. Leden slingrar sig fram norrut och det är bitvis en del del rötter och sten att hålla koll på. Sen går leden upp mitt i den nordligaste fornborgen, och vi gör ännu en liten avstickare för att se på utsikten.
Efter borgen bär det neråt – den kommande kilometern går vi ner 40 höjdmeter tills vi är nere i havsnivå igen. Även här är det lite trixigt och man får hålla koll på rötter, lera och stenar.
Efter knappt fem kilometers vandring (varav knappt fyra på Grausne källmyrleden + ett par fornborgsutvikningar) är vi nere vid kusten igen, och går på grusvägen tillbaka till Lickershamn.
I Lickershamn sätter vi oss i lä bakom en strandbod och dricker kaffi som vi köpt hos Putte på Lickers, där vi också har köpt rejält med fisk och röror så vi behöver inte fundera mer på vad det blir till kvällsmat.
Det blev en härlig tur, med den nya leden som oväntad bonus. Jag vet inte vems led det är, markörena av plåt såg ju väldigt officiella ut men det är inte bara Länsstyrelsen som använder dessa, och den naturstig som finns i naturreservatets beslutsplan från 2017 har en annan sträckning. Jag antar att vi får se om det dykt upp någon i info-skylt nästa gång vi är här.
/Anna, 4 september 2021
Om vår tur
Vår tur: 6 km. Leden: 3,26 km. Stigar, skogs- & grusvägar. Sommaröppna toaletter, fikabord, grillplats, badplats i Lickershamn. Vinteröppna toaletter, fikabord, grillplats vid Gardestugan.