Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Östkustleden dag 1: Bomunds i Hammaren – Ljugarn

Det är Vandringens dag den 11 september, och här på Gotland har Länsstyrelsen tillsammans med Föreningen Östkustleden arrangerat gratis bussar mellan olika stopp på Östkustleden – man kan hoppa på och av var man vill och gå valfri sträcka däremellan!

Vi vill givetvis dra maximal nytta av denna fantastiska möjlighet, och efter lite pusslande med tider, sträckor och övernattningsmöjligheter bestämmer vi oss för att göra så här:

Sagt och gjort, på lördagsmorgonen går vi upp tidigt och kör ner till Sandvikens camping, där vi parkerar och inväntar bussen som kommer vid kvart över nio och plockar upp oss. Vi är först (och ensamma) på bussen, och efter en trevlig färd hoppar vi av i Ljugarn, där vi byter till en mindre buss som tar oss och två till vidare söderut. De andra hoppar av vid Svajde, men vi fortsätter till Bomunds i Hammaren.

Här börjar vår vandring på Vandringens dag!

Vi följer grusvägen nordost en halv kilometer och svänger sen nordväst längs gröna fält en halv kilometer till, sen kommer vi fram till Närsakar – amfiteatern vid Närsåns mynning.

Scenen vid Närsakar, här kan man se teater och lyssna på musik under sommaren.

Här finns också flera fina fikabord, men trots att det är lagom tid för elvakaffe väljer vi att fortsätta vandra ett tag till – vi har ju inte gått så långt än.

En av många spindlar vi kommer att se denna vandring. Måste vara ett spindel-år.
Nya fina skyltar informerar om leden och avstånden.
Ett gäng kanotister passerar under bron då vi passerar över.

På andra sidan Närsån fortsätter vi nordväst längs de nyligen klippta fälten.

Växer salmbär (blåhallon) i dikeskanterna.

Stigen på fältet leder oss ut till en grusväg, och där tar vi höger och följer leden mot havet. Det finns ett fågeltorn ute vid havet, och vi gör en avstickare dit för att det är ett torn och vi vill kolla utsikten, och tänker att det är nog en fin plats att fika på.

”Någon” har slitit loss grinden. En ilsk kossa, kanske?

Vi har rätt – det är en fin plats att fika på, det finns tre bänkar på nedre plan så vi sätter oss där och tar fram vårt medhavda fika.

Mmm kaffe ur kåsa!

Vi fikar ganska länge – vi har ju absolut inte bråttom och det är härligt sensommarväder – men sen går vi tillbaka till leden och vidare i sick-sack mellan skogsdungar, strandängar, kohagar och fält.

Och spindlar i sina nät – det är en hel del sådana här, ibland uppspända tvärs över stigen. Har man tur ser man dem innan man går rakt in i dem. Pfi!
(Det är inte bara här, det har varit mycket spindlar med Mörkmården-nät på flera av våra turer i skogsmiljö på sistone.)
Kossorna idisslar och studerar oss när vi går förbi mellan elstängslen.

Leden är bra utmärkt och vi har inga problem att följa den, inte ens då den leder in i kanten på en (klippt) åker – undrar hur det är där då grödorna växer upp? Kanske är en klippt gång i kanten då?

Fin röd mölla!

Här på grusvägen stöter vi också på den första vandrare vi sett på leden idag!

Stora, solgula fibblor lyser upp.

Efter knappt sex kilometers total vandring lämnar vi grus- och åkervägar för en kort sejour på landsvägen innan vi når Lau Käldu och Laus backar.

Landsväg. Inte så mycket trafik, och bara en halv kilometer, så går bra.
Även här kan man hoppa på eller av dagens gratisbussar. I bakgrunden källan, där vattenflödet är ganska litet idag.
Man har en riktigt fin utsikt över Lausvikens fält och havet här uppifrån.

Här möter vi de vandrare som hoppade av vid Svajde och som gått söderut därifrån. Räkningen är nu uppe på tre stycken!

Ljusrosa malva blommar i backarna.
Fint hus med fint stentak.

Eftersom det inte var längesen vi gick Lausbackars kulsturstig väljer vi att lämna Lausbackar och fortsätta längs Östkustleden, ytterligare några hundra meter längs landsvägen sen svänger den österut ner på en grusväg mot havet.

Vid Lausvikens badplats tar vi en längre paus för lunch – vi har nu vandrat ungefär 8,5 kilometer på 2,5 timmar och vi börjar bli lite hungriga. Här vid fikabordet på stranden träffar vi på dagens fjärde vandrare, faktiskt en bekant från Visby så vi sitter och pratar ett tag. Hon har gått från Ljugarn och ska en bit till innan hon tar bussen tillbaka.

Ja, det är långgrunt, riktigt långgrunt.

Efter en lång, härlig lunchpaus i solen går vi vidare på grusvägar och gräsbevuxna åkervägar i en dryg kilometer.

Tvåfilig stig.Här stöter vi på vandrare nr 5!

Sedan möter vi tre vandrare till, som vi stannar till och pratar lite med. De tog bussen från Lau Käldu till Ljugarn, och är nu på väg tillbaka till Lau Käldu igen.

Därefter passerar vi ett helt uttorkat vattendrag, och sen ett flödande vattendrag, som vi enkelt tar oss förbi på de spridda stenarna i fåran.

Vi lämnar nu grus- och åkervägar och går in på en skogsstig som vi följer nästan en och en halv kilometer med några hundra meter längs ett fält i mitten – härligt mjukt underlag och lätt slingrande genom vacker skog. Och eftersom det precis passerat folk här finns det inga spindelnät tvärs över stigen!

Härlig, lätt böljande skogsstig på mjuka marker.

Sen kommer vi ut på den tråkigaste delen av denna led – över en kilometer spikrak, hård grusväg. Fördelen med en sådan här sträcka är att det går ju ganska lätt att gå på, och efter en kvart har vi kommit ner mot strandängarna och ännu en kilometer på inte helt spikrak grusväg mot Svajde fiskeläge.

Andra kossor som studerar oss när vi går förbi.

På vägen mot Svajde möter vi ytterligare två vandrare, så vi har nu mött totalt 10 stycken som åkt eller ska åka gratisbussarna idag.

Svajde är ett fint litet fiskeläge med hamn, grillplatser och fikabord, så vi sätter oss här en stund för en paus med eftermiddagsfika.

Längst ut i hamnen finns en fin badtrappa.
Fika och frukststund.

Efter pausen går vi genom raden av fiskebodar och ut på grusvägen norrut igen. Efter en halv kilometer går leden in på en stig längs strandängarna. Det är grönt och frodigt, och tyvärr en del brännässlor så är man barbent som vi får man gå försiktigt.

Vandrare på väg över bron.
Varning för betande djur.
De betande djuren slutar beta och tittar på oss istället 🙂
Ljugarns hamn!

Vi har en bit kvar till vårt boende, så vi fortsätter längs leden, förbi Sjöviksvillan där cyklister, funktionärer och åskådare från Gotland 360 har börjat mingla, vidare mot den långa, härliga sandstranden där flera badande njuter av ett uppfriskande bad i det 17-gradiga vattnet.

Ledmarkör. Ljugarns sandstrand i bakgrunden.

Vi kommer till vårt boende där vi installerar oss, tar av oss kängorna och sträcker ut oss på balkongen med en god kopp kaffe och bara slappar. Smolk i glädjebägaren är att det finns varken schampo eller duschtvål (!) på hotellet, men det löser sig efter ett SMS… ”Sista helgen på säsongen och det har tagit slut” är dock en klen ursäkt för priset för natten är detsamma som under annan tid…

På kvällen äter vi vansinnigt god Bahn Mí Fries och Biff med Bea på Ljugarns strandcafé, och avslutar med créme brulée. Riktigt mätta och belåtna vandrar vi tillbaka till strandvillan och somnar riktigt tidigt – inget night life på stan för oss (är iofs inget öppet, men ändå!)

Det har varit en härlig dag – fin vandring på en del av Östkustleden som var (nästan) helt ny för oss, genom kultur- och naturmiljöer, lagom varmt soligt sensommarväder, lyxigt att duscha varmt, äta gott vid serverat bord och inte behöva rigga upp ett tält att sova i på natten.

Vandringens dag är över – återigen: ett mycket trevligt initiativ av Länsstyrelsen Gotland – men vi fortsätter vår vandring i morgon då vi ska ta oss tillbaka till Sandviken.

/Anna, 11 september 2021


Om vår tur

Turens längd 18 km längs Östkustleden.

Fika-, grill- & badplatser längs vägen. Sommaröppna toaletter. Vattenpumpar i fiskelägena. Caféer & restauranger under säsong i Ljugarn.

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén