Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Ringmuren-turen

Vår vardagstur idag går längs ringmuren runt om Visby – en drygt tre kilometer lång medeltida mur med massor av torn och portar. Jag har tidigare skrivit om Ringmuren runt, men idag är det mer fokus på det som ligger utanför muren. Förutom att vår ringmur är väldigt historisk och pampig och fascinerande och medeltida så ackompanjeras den ju av några av de mest fantastiska foto-platserna i Visby.

Vi börjar i västra hörnet av Almedalen och går norrut längs havet. Den här delen av strandpromenaden med sin branta mur och avsaknad av räcke anlades redan på 1880-talet. Ungefär samtidigt planterades de många oxlarna längs promenaden av Wisby Planteringsgille.

Strandpromenaden en blåsig dag
Numera finns det belysning i promenadkanten.

Vi passerar Kruttornet, uppfört som en fristående kastal i mitten på 1100-talet och som sedan blev en del av muren. Namnet Kruttornet fick det först i början av 1700-talet då ett krutförråd förlades här, inför befarade danska och ryska anfall.

Midvinternattens köld är hård, lamporna gnistra och glimma…

Promenaden är vacker att gå på oavsett årstid. Året runt finns det bänkar att sitta på för att beundra utsikten, och sommartid finns det även hängmattor för den som vill vila lite till. Eller varför inte ta med en filt och ha picknick?

Inbjuder till en paus.
Picknick och en av många vackra solnedgångar.
Fin promenad i vinterskrud.

Det är inte bara solnedgångar att beundra, det passerar många skepp och båtar utanför. Glöm inte att se upp för svall om du sitter nära strandkanten, det smyger sig på och kommer lång tid efter att skeppen passerat.

Tankbåten för LNG till Gotlandsfärjorna på redden.
Ubåtsräddningsfartyget HMS Belos på besök.
Gotlandsfärjan på väg in.
Segeltävling pågår, kanske tävlingen som tidigare hette Gotland runt.

Efter ungefär en kilometers promenad kommer vi fram till ringmurens norra hörn, med Jungfrutornet och Silverhättan. Legenden om Jungfrutornet säger att en jungfru murades in i tornet som straff för att hon förrådde Visby åt Valdemar Atterdag och danskarna vid invasionen 1361. Jungfrutornet uppfördes dock inte förrän på 1400-talet, så om hon verkligen murades in efter så lång tid är nog ganska osannolikt…

Här lämnar vi strandpromenaden och strandmuren och går upp på stigen i Nordergravar. Det finns ingen belysning här, men om man vill går man in genom Strandgärdsporten och följer muren uppåt på insidan i gatubelysningens sken.

Strandgärdsporten.
Möte på morgonpromenaden.

Vi passerar flera höga torn här, bland annat Sankt Göransportens torn där en kaststen från ett anfall någon gång fortfarande sitter fast i en av tornets smala skyttespringor, Långa Lisa som är murens högsta torn med sex våningar, och Norderport som är ett av de äldsta tornen i ringmuren.

När vi passerat Norderväg och tagit oss upp till toppen av Nordergravar har vi ännu en vacker plats med utsikt över muren och havet. Passa på och ta ett foto eller två, det brukar jag göra 🙂

Utsikt mot havet längs norra landmuren.

Murens betydelse för försvaret av Visby avtog med tiden och på 1700-talet fungerade den mest som tullbarriär. T ex var Mynthuset bredvid Norderport troligen tullhus ända tills inrikestull avskaffades 1810. Tack och lov var ringmuren då ett sådant känt landmärke att den bevarades, och faktiskt restaurerades en del.

Muren mellan Dalmansporten och Mynthuset.
Muren efter Dalmansporten vidare genom Hästarnas dal mot Österport.

Efter en kilometer i Norder- & Östergravar kommer vi till civilisationens belysta områden igen – Österport. Härifrån följer vi gång- och cykelvägen på asfalt och grus som tar oss runt längs muren och ner till hamnen.

Flaggan vajar över Österport.

Vi passerar Skolporten och fortsätter genom parken vid busstationen. Här fanns tidigare en provisorisk nöjespark som hette Murgrönan, där stjärnor som Hep Stars, Muhammad Ali (!), Snoddas, ABBA innan de blev ABBA och Gyllene Tider har uppträtt. Murgrönans sista evenemang hölls en sensommarkväll 1987.

Strax efter parken ligger Tjärkoket med känd historia som just tjärkokeri, och tornet Stor-Christin som är speciellt såtillvida att det inte har någon känd historia. Varför byggdes det, var det något speciellt som försiggick eller förvarades här? Ingen som vet.

GC-vägen längs muren. Stor-Christin närmast i bild.

Vi följer gångvägen då den rundar Söderport, vars stora port är medeltida och de små gångportarna på var sida är från 1947. Nästa port som passeras är Skansporten som ligger bredvid skansen Havsfrun, och sen går vi nerför lotsbacken och svänger högerut in på grusvägen.

Gamla fängelset.

Fängelset – numera vandrarhem – stod klart 1859 och då flyttades verksamheten från det tidigare fängelset vid Kajsartornet. Den kanske mest kände fånge som suttit här var Konrad Pettersson Lundqvist Tektor, en tjuv, mordbrännare, förfalskare och rånmördare som avrättades på Stenkumla backe 1876 – den sista som avrättades i Sverige.

Fängelset från sjösidan. Besökande ubåt HMS Gotland.

Vi passerar hamnen – livligt med folk sommartid och vintertid har en ibland bara måsarna som sällskap…

Hamnen en novemberkväll. Måsarna har samlats på bryggan.
Tremastare på besök.

Vi passerar universitetet och biblioteket och tar oss tillbaka till Almedalen där vi började. Almedalen stod tidigare under vatten och var Visbys första hamn, därav går muren på ”insidan” och inte längs dagens strandlinje. Landhöjningen gjorde att hamnen blev grundare och grundare, och på 1400-talet flyttades hamnen till dagens läge. Planteringsgillet planterade almar här i slutet av 1800-talet, därav namnet Almedalen.

Almedalen i fullmånens sken.

Vi följer parken ut till strandpromenaden och är tillbaka där vi startade. Jag hoppas du haft en fin tur, och att du sett eller lärt dig något nytt. Har du någon synpunkt eller något roligt att berätta om något längs den här sträckan så dela gärna med dig i kommentarsfältet nedanför kartan!

/Anna


Ringmuren-turen

4 km lång. Asfalt, grus & stigar.

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén