Klockan 10 hänger vi på låset till Coop i Tystberga. Vi har tagit oss hit med bussen från Nyköping. Det är sista dagen av vår tur och därför har vi med oss allt bagage i våra ryggsäckar, sånt som vi lämnade på hotellet de övriga dagarna. Men eftersom vi planerat listigt och inte har med onödiga prylar är det inte alltför tungt.
Utbudet av lämplig vandringsmat är inte stort men vi hittar några nudlar och lite frukt som vi köper med oss. Sen följer vi Stationvägen västerut genom Tystberga. Det finns flera bänkar och bord för den som vill börja med en paus.
Några svängar senare är vi inne på en lång grusväg som går parallellt med järnvägen. Ett par glada förskolelärare på lådcyklar fulla med barn möter oss. Alla vinkar glatt och vi vinkar tillbaka.
En bonde i en traktor passerar. Han vinkar inte. Hästhagen är grön och kuperad och jag önskar att leden dragits där igenom – det börjar bli riktigt varmt på de öppna fältens grusvägar.
Men vi traskar på. Efter ungefär tre km vandring tar vi en paus på en grön plätt längs vägen. Tranor landar på den gröna fälten och vi plockar fram våra termosmuggar – även denna dag fyllda med hotellkaffe.
Civilisationen är hela tiden närvarande då vi korsar järnvägen och fortsätter längs grusvägen. Hus. Bilvägar. Bilar. Traktorer. Tåg.
Men förutom de cyklande förskolelärarna vi mötte i början av turen är det tomt på människor utanför sina skyddande skal. Ingen som promenerar eller påtar i trädgården.
Vi går några hundra meter på höjden parallellt med E4:an. En hemsk upplevelse. Trafikbullret är öronbedövande.
Grusvägen sjunker sen ner under motorvägens nivå och då sjunker även bullernivån. Lustigt att ljudet dämpas så, att det inte rullar ner längs slänten mot oss. Inte för att vi klagar.
Grusvägen slingrar sig in i skogen och efter ytterligare 1,5 km är det dags att lämna den och gå in på dagens första skogsstig!
Vi tar en paus på en berghäll vid Holmsjön. Mossan och barren är snustorra och myrorna har vaknat. De kilar omkring på den solvarma hällen.
Etappskylten står i skogen bara något tiotal meter från E4:an. Här lämnar vi etapp 49 och fortsätter på etapp 48.
En smal viltpassage tar oss under motorvägen. På andra sidan fortsätter skogsstigen en knapp km till ett vackert beläget vindskydd vid Masugnsjön. Sjön är egentligen en uppdämd damm som försåg en hytta (=äldre masugn) i närheten med vattenkraft till sina luftbälgar.
Vindskyddet ligger bara 700 m väster om den bullrande motorvägen, men det är tyst och lugnt här vid sjön tack vare den lätta västanvinden som blåser bort allt oljud. Och nu är det dags för lunch.
Vi kokar vatten till våra Coop-nudlar och njuter av stillheten. Det hade varit fint att stanna kvar och slappa. Se solnedgången över träden på andra sidan sjön. Sova över i vindskyddet. Men det är också fint att bara vara här en stund och sen vandra vidare.
Blågröna slaggstenar kikar fram mellan de torra fjolårslöven längs leden. Slagg – det som inte är metall – flyter ovanpå smältan och tappas ur masugnen före metallen. Det gick inte att använda slagg till så mycket så den kastades på slagghögar runt om hyttan.
Ett tiotal duschkabiner flyter omkring på sjön. Senare får vi reda på att det är gömslen som används vid andjakt. Har aldrig sett något liknande förut.
Vi vandrar vidare på en grusväg genom den skirgröna skogen. Nu börjar det blir riktigt varmt och svetten pärlar i pannan.
Grusvägen ansluter till en asfaltsväg och det börjar bli dags för en paus. Trots att vi inte släpar på full övernattnings-packning håller vi ändå våra vanliga rast-intervall på 3-4 km. Och som på beställning dyker det upp ett fikabord i en liten glänta invid vägen vid resterna av en annan hytta – Ullabergs masugn.
Dagens sträcka av leden går väldigt mycket på på grus- och asfaltsvägar – bara fyra av dagens totalt fjorton km går på skogsstig. Det är tack och lov inte särskilt mycket trafik, inte ens på de större bilvägarna med 80 km/h, och de flesta bilister kör hyfsat hänsynsfullt och håller stort avstånd när de passerar.
En halv km senare lämnar vi bilvägen och fortsätter en bit på en grusväg parallellt med Svärtaån, innan en skogsstig tar oss uppför den branta kullen vid Svärta gård.
Och när vi tagit oss över kullen når vi Svärta kyrka. Här finns det en toalett, vatten och ett par fikabord att pausa vid.
En halv km senare når vi etapptavlan i vägkanten, och knappt hundra meter söderut längs vägen även busshållplatsen.
Bussen tar oss till Nyköping, där vi fortsätter vidare med annan kollektivtrafik – färdigvandrade för den här gången!
/Anna, 30 mars 2026
Om vår tur
Vi vandrar Sörmlandsledens del av etapp 49 och etapp 48.
- Start: Busshållplats Tystberga. Se tidtabeller på Sörmlandstrafiken.
- Slut: Busshållplats Svärta kyrka.
- Längd: Ca 14 km. Väl markerad led.
- Tid: Vi vandrar turen på ca 5 timmar, inklusive pauser för medhavd fika och lunch.
Gillar du konceptet med dagsturer och kollektivtrafik? Kolla då in vår tur på Sörmlandsledens etapp 1-12.
Läs om våra andra turer längs Sörmlandsleden. Bli medlem i föreningen och stöd arbetet med att underhålla leden!