Det har snöat och det borde vara ganska fruset i marken, tänker vi, och vågar oss på en vardagstur till skogs. Närmare bestämt i Rute, där vi har ett gäng stigar kvar att utforska av de naturleder som finns markerade runt om i socknen.
Naturleder? Ja, förra sommaren när vi gick ett varv runt Husken stötte vi plötsligt på en liten skylt som indikerade ”ridstig”, och sen hittade vi även info-skyltar med en karta. Rute företagarförening som satt upp skyltarna verkar ha somnat in, och den webbsida som skyltarna hänvisar till är inte längre tillgänglig, men listig som jag är har jag ju fotat kartan.
Vi tar oss ut till Valleviken och irrar runt lite med en sväng inom husen innan vi hittar stigen som går söderut längs kusten.
Förutom att snön ljusar upp blir det också enklare att se var stigen faktiskt går – vi följer bara fotspåren! Efter ungefär 1,5 km kommer vi ut i ett öppet, avverkat område. Ännu ett plus med snö – dessa områden är inte riktigt lika fula och tråkiga när de är tänkta med ett mjukt täcke av snö.
Här gör vi en liten detour för att utforska Värnekullar med ruinerna av en kalkugn och utskeppningshamn. Inte så mycket att se kvar, och det är ganska igenvuxet med taggbuskar och annat.
Vi följer skyltningen vidare söderut, men halvvägs över ett annat avverkat område ser vi fotspår som avviker längs något stigliknande österut och vi bestämmer oss för att följa dem – jag har sett på Lantmäteriets karta att det verkar finnas en liten stig som leder ut till en brygga vid vattnet, och jag hoppas att det kanske finns en bänk eller fikabord där.
Vi kommer faktiskt fram till en fin, bred stig som går precis där den ska enligt kartan, även över den långsmala myr som finns en bit innanför kusten och som vi måste passera. Där är stigen mer av en bäck, och vi får skutta fram på tuvorna bredvid. Men det är väl ingen riktigt vandring om man inte någon gång måste passera ett besvärligt vattendrag… 🙂
Stigen kommer ut till havet i en fin liten glänta med en brygga. Det finns en låst strandbod men ingen bänk och inget picknickbord. Det finns dock en bra sten att sitta på och en stor, rostig boj att halvsitta på så vi tar en paus här för lunch!
Mätta och pausade och nöjda följer vi stigen – bäcken – stigen tillbaka en bit och sen ut på en annan skogsväg som ingår i en rid-markerad naturled.
Vi är lite sugna på att följa vägen vidare söderut till Malms-Kyllaj och ta oss runt en större runda, men vi bestämmer oss för att följa den gröna ridleden åt andra hållet tillbaka till Valleviken och spara långvandrandet till en annan dag.
Vi har ändå 3,5 km att gå längs snötäckta, lugna skogsvägar och kommer till Valleviken vid halv tre – alldeles lagom för en avslutande fikapaus i hamnen!
/Anna, 5 februari 2022
Om vår tur
8 km vandring längs stigar och skogsvägar i ett snöigt Rute.