Sörmlandsleden Handen – Lida

Vår tredje dag på vår slackpacking Sörmlandsleden-tur gryr med regn. Vi tar på oss regnkläderna och gör oss redo för en dag med typ 2-kul. Dvs den typen av kul som kanske inte är så kul medan man gör det men som oftast är riktigt kul då man minns tillbaka. Som att vandra 24 km i hällande regn på leriga skogsstigar och branta hällar. (Spoiler alert: det blir inte riktigt så illa, vi får njuta av en hel del typ 1-kul också.)

Vi har i alla fall laddat ordentligt med en god natts sömn på hotellet och en rejäl frukost. Idag behöver vi inte åka buss till leden, det räcker med att kliva ut genom dörren och börja gå. Så kl 8 står vi vid Rudans gård, starten för Sörmlandsledens etapp 5, och försöker lokalisera vart vi ska ta vägen. Av någon anledning har man dragit leden som en separat och numera halvt igenvuxen liten stig bredvid gräsplanen de första 400 metrarna.

Det gäller sen att spana efter de orange markeringarna här i virrvarret av friluftsområdets stigar. Vi följer en fin, grusad stig i några hundra meter, sen ska vi dyka in i skogen och följa en slingrande skogsstig i några hundra meter till. Efter ett par kilometer kommer vi till en aktivitetsbana där det också finns ett fint vindskydd med eldplats, och efter ytterligare en km lämnar vi Rudans naturreservat, korsar den breda bilvägen i en tunnel och kommer in i ett ganska lugnt skogsområde.

Vi vandrar fram på slingrande stigar och vägar i det kuperade landskapet. Det är sisådär 18 grader varmt och det lätta regnet kyler inte särskilt mycket så jag blir istället genomblöt av svett. Vi tar en paus under en gran för att korrigera klädsel och fylla på energi.

Regnet dämpar också ljud, så trots att vi fortfarande är ganska nära trafikerade vägar och industriområden hörs det inte alltför mycket av civilisationen.

Efter 6 km vandring når vi ett litet småhusområde. Husen ligger inbäddade i grönskan och leden smyger förbi i utkanten. Det finns ett fikabord och grillplats strax därefter om man vill pausa en stund, men vi vandrar vidare och passerar genom Skeppnans naturreservat på en lång spång längs sjön Öran.

Sen håller vi nästan på att missa avtagsstigen – den orange pilen är väl täckt av gröna grenar och det är bara tack vare att jag hade lite koll på kartan som vi slapp vandra onödigt långt och sen vända tillbaka.

Nu börjar det ljusna ordentligt, och då vi kommer in Svartsjöns naturreservat tittar faktiskt solen fram! Här vandrar vi också ifatt den första människa vi sett på leden idag. Det är ju visserligen en måndag i slutet av augusti, men att det skulle vara så folktomt hade vi inte riktigt förväntat oss.

Solskenet håller tyvärr inte i sig men det regnar i alla fall inte mer. Efter Svartsjön kommer vi in i Paradisets naturreservat, med flera fina vindskydd och eldplatser runt sjön Trehörningen. Och här är det dags för lunch!

Vi riggar upp gasköket och njuter av snack pots med pasta arrabiata eller pasta med köttbullar i tomatsås. ”Köttbullar” är ett generöst ord för de inte ens ärtstora bitarna, men med lite snacks till efterrätt blir man mätt i alla fall.

Vid Paradisets gård fyller vi på vatten och besöker faciliteterna. Här avslutar vi också etapp 5 och vandrar vidare på etapp 6 mot Lida friluftsgård.

Vid Kärrsjön är det dags för nästa paus vid den eldplats som finns här bredvid grusvägen. Marken lutar och det kan nog vara svårt att hitta en bra tältplats här, men det lär finnas bättre på norra sidan av sjön.

Nu följer ett par kilometers vandring på grusväg genom ett mestadels avverkat område. När vi väl svänger av in på en skogsstig möts vi av en skylt som indirekt varnar för motocrosscyklar (typ ”kom och kör på vår bana istället för här i skogen”), men tack och lov är det helt motorcykelfritt idag.

Någon kilometer och lite mer grusväg senare når vi fram till ett vindskydd, där det är dags för kaffepaus!

Det ligger med utsikt över en numera utdikad sjö så det är ingen synlig vattenspegel utan mer av en bevuxen våtmark. Däremot har man första parkett mot kraftledningen precis bredvid. Vi kokar kaffe och lyssnar på ljuden från stenbrytningen i brottet en bit västerut.

Efter en kaffe och några hobnobs fortsätter vi med nya krafter. Vi ska inte sova här, vi slackpackar ju och har ett hotell som väntar i slutet av dagens tur. Idag har vi också en deadline då sista bussen från Lida friluftsgård går vid 17-tiden. Än så länge har vi gott om tid, och vandrar fram i lugnt tempo.

Sen ser vi den här skylten. Hmm. Klockan är 15.20 nu, kanske vi hinner med den buss som går vid 16-tiden istället? 3 km på 45 min. Inte alls något problem om det vore plant. Nu är det ju en del del uppstigningar och nedstigningar. Och plötsligt, helt onödigt, får vi bråttom. Det långa steget före, fokus på nästa kliv och inte på att njuta av turen.

Från bergets topp är det riktigt fin utsikt, och det hade varit helt ok att stanna här för en sista paus i väntan på sista bussen för dagen. Men vi pinnar på nerför berget. Oklart varför.

Vi når friluftsgården tio minuter innan bussen går. Win! Eller?

Bussen tråcklar sig fram genom natur- och bostadsområden till Tullinge station, och sedan tar vi pendeltåget till Södertälje C där vi har bokat ett hotellrum som kommer att vara vår bas under tre dagar.

/Anna, 28 augusti 2023

---

Om vår tur

Vi vandrar 24 km på Sörmlandsleden etapp 5 & 6. Vacker natur, fin led, många bra pausplatser och ganska otroligt att det kan vara så mycket vildmarkskänsla så nära storstaden.

Bli medlem i föreningen Sörmlandsleden och stöd arbetet med att underhålla lederna.