Vardagstur

Vandring på Gotland & i Sverige

Östkustleden, Närsakar – Mullvalds strandskog

Natten har varit lugn och ostörd och vi vaknar hyfsat utvilade vid halv sju-tiden. Kornas råmande hörs långväga i stillheten. Det höga gräset är vått av dagg och vi äter frukost inne i tältet.

Soluppgång över Närsån och Lausvik.

Strax före kl nio är vi redo för dag två av vår tur på Östkustleden. Leden sicksackar sig fram genom odlingslandskapet på åker- och grusvägar. Solen har skingrat dimman, men förmår inte torka upp daggen i gräset, så både kängor och byxben blir ganska blöta.

Fågeltorn till höger.

Efter knappt fem kilometer är vi framme vid Lausbackar och Lau käldu. Vi tar en längre paus här för att fylla på vatten och hänger upp tält och footprint så att de kan få vifta torrt i solskenet. Även mina kängor får en luftning och jag är mycket nöjd över att jag kom ihåg mina camp-skor så jag inte behöver gå barfota under tiden.

Påfyllning av klart, kallt, gott vatten.
Torkning av tält, kängor, mm.

Leden fortsätter på stigen norrut, genom skogsdungen och sen över de öppna hagarna med en fantastisk utsikt över Lausviken. Här finns också klinten som kallas Vardbjärg med sin vårdkase som minner om forna tider då man spanade efter annalkande faror från havet.

Vårdkasen på Vardbjärg vid Lausbackar. Bild från september 2022.

Efter Lausbackar är det vandring på grus- och asfaltsvägar ett par kilometer. På vägen passerar vi stranden vid Lausviken – en av de mest långgrunda sandstränder jag varit med om.

Lausvikens sandstrand. Bild från september 2022.

Leden drogs om för några år sedan och går nu inte ner till Tutens fiskeläge, utan man svänger in på en mindre skogs-/åkerväg som så småningom leder fram till Tutenån. Då vi gick här i september förra året var det så gott som snustorrt med bara några små alggröna gölar kvar bland stenarna och inga problem att ta sig över. Vi tror först att det är likadant i år:

Inga problem att passera här!

Men vi har glömt att det är två vattendrag som ska passeras här, och det andra strömmar brett och glatt med massor av vatten.

Här blev det lite värre…

Peter går över barfota men jag tar för andra gången denna dag fram mina camp-sandaler av lätt och vattentätt EVA-skum. Idag är det ganska skönt med ett fotbad! Inte så skönt vid vårflod en kall marsdag, kan jag tänka mig, och det vore bra med en spång eller bro här. Om man inte vill vada vet jag faktiskt inte vad som blir enklaste alternativa vägen – att gå till Tuten och ta sig fram över strandängarna eller att följa asfaltsvägen från Lausbackar.

Väl över torkar vi fötterna och tar på oss kängorna igen. Nu har vi 1,5 km slingrande stig i skog framför oss, sen två km på en riktigt tråkig grusväg fram till Svajde fiskeläge.

Snart vid Svajde.

Klockan är drygt ett när vi är framme i Svajde. Det är dags för lunch och vi kokar vatten till vår medhavda frystorkade mat. Vi växlar några ord med ett par som också stannar för att fika. De avråder oss från att fylla på vatten från pumpen här då det ofta är bräckt vatten i den. Inga problem, vi har gott om vatten och det är inte långt till Ljugarn.

Det milda, soliga vädret byts ut mot blåst och mulet och det känns som regnet hänger i luften då vi rundar Ljugarns fiskeläge. Nu avviker vi från leden och följer Storvägen upp till det söndagsöppna Espegards café för en finfika. Caféet är populärt och det är mycket folk, men vi hittar en ledig plats och slår oss ner. Det hotande regnet faller aldrig och vi kan njuta av vår fikapaus. Listiga som vi är köper vi också med oss varsin fylld baguette att ha till kvällsmat.

Mums!

Vi går inom Coop och köper på oss lite mer hållbar mat och dryck, och återvänder sen till leden för vidare vandring norrut, förbi Vitvärs fiskeläger och naturreservatet Folhammars raukområde. Här finns det gott om bänkar och fikabord, och vi tar en paus på ett lämpligt vindskyddat ställe. Man får dock inte tälta här, så vi vandrar vidare längs kusten och in i nästa naturreservat – Mullvalds strandskog. Ni som följt oss ett tag anar nog nu var vi kommer att tälta inatt 🙂

Kvällsmat och kvällseld.

Jadå, vi slår ner tältpinnarna vid en av strandskogens eldplatser. Finns dock ingen ved i vedförrådet så kvällens myseldning får bli pinnar och kottar i vedköket.

Vid halv nio kryper vi in i tältet och somnar till ljudet av vågor som slår in mot stranden.

/Anna, 17 september 2023


Läs mer om vår tur då vi vandrar hela Östkustleden

Om vår tur

Vi vandrar 22 km på Östkustleden och övernattar i tält. Första gången vi vadar över en bäck! Lugn och ro och folktomt större delen av leden, livligt i Ljugarn.

Vardagstur Gotland - länk till hela turkartan

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Vardagstur

Tema av Anders Norén