Klockan är halv åtta då vi kör av färjan i Nynäshamn en onsdag i början av juli för en veckas roadtrip på fastlandet. Trots att det är en sommarstad är det ganska öde i Nynäshamn då vi kör därigenom på väg ut mot Käringboda naturreservat, där vi har tänkt övernatta. Vi parkerar på den första parkeringsplatsen vi hittar – en grusplan i skogen där det redan står en annan bil.
Mörka moln hänger på himlen, och det kommer en del stänk men vi är optimistiska och tror att det kommer att klarna upp, så vi kikar lite på stigkartan och ger oss iväg på den röda leden, som vi tror kommer att ta oss upp på en närliggande topp med fin utsikt.
Efter lite drygt en kilometer lämnar vi grusvägen och följer en stig uppåt bland block och blåbärsris. Det går riktigt riktigt fort uppför för så fort man stannar till är det massor av mygg som surrar runt omkring och går in för attack – att hålla en hög fart verkar hålla de flesta surren borta. Fuktig skog i skymningen är verkligen en myggmagnet.
Uppe på toppen av Vinsberget – 67 meter över havet – har man en fin utsikt framför allt väster- och söderut över skogarna och fjärdarna i området. Här är det något mindre mygg då det är lite öppnare, men ändå tillräckligt många för att vi inte ska dröja oss kvar alltför länge.
Kanske har vi sett fel på kartan, eller kanske missar vi någon avtagsväg men vi går söderut och söderut i ungefär tre kilometer innan vägen som börjar svänga av norrut. Det är fortfarande massor med mygg, så det går ganska fort och även om det är molnigt är det ändå ljust så här klockan halv nio på kvällen. Tur är väl det – vi har ju fyra kilometer eller så att gå för att komma tillbaka till bilen… 🙂
Vi passerar Sågen, ett väldigt fint ställe med badbrygga, picknickbord, toaletter och en parkeringsplats.
Ungefär här bestämmer vi oss också för att lämna den röda stigen vi följer och gena genom skogen på den gröna stigen. Och det gör vi, men jag vet inte om det går särskilt snabbare – lederna har hittills varit välskötta och väl röjda, men den här gröna stigen (som får sällskap av gula markeringar ett tag) är ganska lerig på sina ställen och det är mycket högt, vått gräs längs den så det tar ett tag att ta sig fram.
Men så småningom kommer vi fram till vår bil igen, och flyttar oss från den myggrika parkeringen i skogen till den öppnare vid Sågen. Och där börjar det faktiskt till slut regna på oss, men då har vi ju bilen att krypa in i för skydd.
Käringboda verkar vara ett mycket trevligt ställe, med plats för många besökare att döma av de många parkeringar som finns i området. Denna kväll ser vi inte särskilt många – en bil på en parkering, en husbil på en annan och en traktor som kör längs grusvägarna och sprayar något vitt som vi antar är för att binda dammet. Kanske är det regnet som gör det, det har regnat mycket under dagen och mer regn lovas under natten.
/Anna, 7 juli 2021
Om vår tur
8 km kvällstur längs stigar, berg och myggsurrande skogar.